tag:blogger.com,1999:blog-541656731211350377.post8335385273274115339..comments2024-03-26T08:06:34.065+01:00Comments on Enligt Ellen: Ångest var min arvedelEllenhttp://www.blogger.com/profile/07046557964221213884noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-541656731211350377.post-87717137410860809802016-04-20T09:16:42.539+02:002016-04-20T09:16:42.539+02:00Du beskrev min barndom exakt! Ångesten finns fortf...Du beskrev min barndom exakt! Ångesten finns fortfarande kvar i vuxen ålder, men kan hållas under kontroll för det mesta. Johanna Snoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-541656731211350377.post-74972882456295179792016-04-20T08:26:47.554+02:002016-04-20T08:26:47.554+02:00Känns så skönt att jag har sluppit alla dessa räds...Känns så skönt att jag har sluppit alla dessa rädslor som ni skriver om.<br />Det enda jag har och som har kommit nu är: Där jag bor går jag helst inte ut efter mörkrets inbrott.... <br />varför mörkret, tänker jag ... för här har hänt otrevliga saker även i dagsljus. Rånade gamla tanter och överfall. <br />Karins ordöverflödhttps://www.blogger.com/profile/05696590448842960575noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-541656731211350377.post-70656103430947045352016-04-20T08:15:42.013+02:002016-04-20T08:15:42.013+02:00Om jag kommer in i ett badrum nu där duschdraperie...Om jag kommer in i ett badrum nu där duschdraperiet är fördraget måste jag dra det till sidan innan jag kan kissa... :-/<br /><br />Och när jag sov ensam i flickvännens lägenhet för första gången häromnatten blev jag så rädd att någon hade krupit in genom det minimala vädringsfönstret att jag var tvungen att stänga och sen gå igenom hela lägenheten, inklusive lägga mig på golvet och lysa med ficklampa under alla sängar, innan jag kunde gå och lägga mig.presensnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-541656731211350377.post-2639343856120419992016-04-19T20:30:49.214+02:002016-04-19T20:30:49.214+02:00Igenkänning. Jag var livrädd för skogsbränder (hus...Igenkänning. Jag var livrädd för skogsbränder (huset där jag växte upp ligger vid en skog) och när jag kollade ut genom fönstret på kvällarna om somrarna så tyckte jag alltid att solnedgången såg ut som en skogsbrand. Höll i sig många år, blir fortfarande rädd och rädd om min familj när jag tänker på det.anagoesbananas.https://www.blogger.com/profile/00450357798149018496noreply@blogger.com