torsdag 5 november 2009

Butter, blyger, trötter och komatoser...

(Bara för att förtydliga det förra inlägget: det var ingen viktig som tyckte att jag var kass på mitt jobb. Mina chefer adore me. Nog bloggat om jobbet, it's not la proffezionale and so forth)

Jag är så trött att jag inte orkar gå och lägga mig. Det måste ju vara den sämsta grejen kroppen kan hitta på? Att vara så trött att man inte orkar ta sig igenom hela läggningsproceduren. Så himla värdelöst.

Det är ungefär som att man inte klarar av att till fullo förstå och uppskatta det man har förrän man har något att jämföra det med. Inte för att man inte kan leva i nuet, utan för att det är omöjligt för hjärnan att uppfatta hur något är innan man kan sätta det i kontext. Man kan inte uppskatta allt med att ha en tremånaders bebis förrän man har en femåring att jämföra med. Unt so weiter.

(Här hade jag ett till exempel. Med ägglossning och sex och ont i magen och poängen med det. Men det blev så himla privat kändes det som. Så jag tog bort det exemplet. I alla fall nästan, tydligen.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar