Gud vad jag hatar när folk lägger till "det var ett litet skämt" efter något som så otroligt uppenbart är ett skämt. Inte bara när någon är lite smådryg och sen säger "äh, jag skämta bara" - det kan jag förstå. Utan det kan vara så uppenbara skämt att INGEN, inte ens min tvååring, kan tvivla på att det var ett skämt. Och ändå "ett litet skämt bara".
Jo, vi fattar det! Om man tycker att det är så skrämmande att skämta att man måste förklara sig efteråt, liksom urskulda sig - då kan man ju lika gärna låta bli. För det är ju väldigt sällan något roligt sägs strax innan ett ursäktande "jag skämtade lite bara."
Icke-fiktivt exempel ( I wish it was):
- Vad är det för tårta?
- Silviatårta.
- Jaha, så var är hennes höghet då? ... Nej, jag skämtade bara lite.
Hahaaahahaa...FYfan vilkert torrt exempel.
SvaraRaderaJag hatar när folk poängterar att det är ironi.
(Inte helt) fiktivt exempel:
-Det bästa vore väl om man inte hade "kön" över huvud taget! Om alla bara var "lika" hela tiden och ingen va "annorlunda". OBS!!!!*IRONI*
Komplett med luftcitationstecken.
Fast detta kanske jag borde bloggat om ist för att hogga din trevliga lilla blogg.
(obs ironi)
(oj, metaironi på hög nivå)
Har börjat blogga FYI.
Ha ha! Ah, folk är så jävla tråkiga. det borde finnas någon slags kurs man fick gå innan man började försöka sig på skämt och ironi?
SvaraRadera