Det här är jag:
(Ja inte idag. Utan för några månader sen,
innan la luggklippning and all)
Det här är en trappa:
Det här är nu min dator som jag bar när jag gick i trappan:
Och det här är mitt knä som nu värker och bultar.
Men det syns ju inte. Det ser ut som ett vanligt, oskadat knä!
Tänk vad praktiskt det hade varit om texten hade varit det viktiga i en blogg. Då hade jag kunna författa en dråplig liten historia om hur jag på jobbet ramlade i en trapp, rullade runt flera gånger för att landa på en avsats med ett skadat knä och en värkande armbåge och en dator vars skärm hade lagt av.
Men nu är det ju tydligen form och yta och bilder som är viktigast. Så ni får skippa skrattandet åt en lite smårolig historia och istället gå direkt till att tycka synd om mig. Utan att passera gå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar