Jag är helt lost. Skriver jag långa, välgenomtänkta och välformulerade inlägg får jag noll kommentarer. Slänger jag in ett snabbt och slarvigt inlägg om något banalt kan jag få massor av kommentarer. Nu skriver jag ju inte för kommentarernas skull, jag har kommentarer så det räcker och blir över på banken. Jag skriver för att det är roligt. Och för att jag har ett bekräftelsebehov större än min stjärt. (Gud, stjärt måste ju vara det absolut fulaste ordet i vårt språk?)
Men om vi nu förutsätter att antalet kommentarer indikerar populariteten på inlägget, vad ger det då för resultat? Tja, det är väl där jag har gått vilse. Jag vet inte vad ni vill läsa. Fattarnte.
Äh vafan. Nu slutar vi med tjusiga omskrivningar och uttryck som "indikerar populariteten" och talar klarspråk: Jag har noll inspiration. Det enda jag vill är att gnälla och skriva poetiska saker som hur min bils trasiga bakruta symboliserar min själ och annat emotjafs. Ge mig inspiration, pronto!
Snälla?
Jag vill läsa:
SvaraRaderaElaka analyser av politiker och FL-diskussioner.
Roliga saker om dina ungar och ditt familjeliv.
Gnäll.
Och så vill jag veta mer om Pelle.
Personligen tycker jag att "blöja" är ett sjukt fult ord. Det har inget att göra med vad det är rent konkret men ordet ligger illa i munnen...
SvaraRaderapresens - ah, jag ska notera det. Får instifta en kategori som heter "Dagens Pelle" eller nåt sånt. Och mer diss. Inga problem, sånt är jag bra på.
SvaraRaderaCecilia - ja, det har du rätt i. Men då borde ju ordet "följa" vara ett fult ord också, det är ju i princip samma bokstäver. Ändå känns det bättre. Kanske för att det har en mjukare början?
Stjärt är mitt absolut fulaste! Det liksom skaver i öronen och är förolämpande fult för nåt så fint som sin innebörd: Bakdelen. Som förövrigt inte har nåt tillräckligt bra namn. Rumpa? För barnsligt. Röv? För grovt. Häck? För 80tal.
SvaraRaderaSköte är fulare.
SvaraRaderaJag blir glad för varje nytt inlägg, så vad du vill. Sorry för ingen hjälp här...
Jag vill läsa mindre saker om mig =)
SvaraRaderaJag skulle vilja läsa din dokumentation av dina försök (nu menar jag riktiga försök, inte alkoholintag och liknande) till att må bättre. Det vore uppfriskande mitt i all världens ältande och klivande i samma fotspår; någon som faktiskt på allvar tar tag i sina problem. Jag har till exempel gett dig mycket handfasta tips, men jag tror inte du har tagit till dig dem.
SvaraRaderaK - för att jag inte är en sån som tror på såna tips du skriver. Jag tror inte på att positivt tänkande kan ge mig ett nytt job heller för den delen. Jag har ett problem: jag lider av vinterdepression. Enda lösningen är att få medicin/ljusbehandling. Väg dit: en kompetent läkare. På onsdag har jag ny tid och hoppas på den läkaren.
SvaraRaderaCome mars och jag har längre inga problem. (Förutom att jag är missnöjd med karriären, men det blir inte så viktigt då.)
Well, om du inte ens är beredd att försöka så...de tips jag gav dig är inget jag kommit på själv. Jag vet att man kan förändra sitt sätt att tänka, lära sin hjärna att associera annorlunda och få BESTÅENDE verktyg för att hantera sitt mående. Självklart kan man få en hel del skjuts på vägen med hjälp av medicinering och att få "prata av sig", men jag tror att för just människor med aningen högre iq är det möjligt att överlista sina hjärnspöken.
SvaraRaderaFast det är ju det som är problemet, det handlar mindre om hjärnspöken och mer om hur min kropp (och därmed psyke) reagerar på bristen på sol/dagsljus på vintern.
SvaraRaderaDet är klart att man kan lära sig att tänka annorlunda och jag säger inte att jag är perfekt. Bara det att jag mår inte så dåligt andra delar av året, då fungerar jag igen. Då är jag en glad och lycklig person.
Fine.
SvaraRaderaÄter du ordentligt med d-vitamin? Testat att inte dricka kaffe? (om du ens dricker kaffe) Ser du till att försöka fånga så mycket ljus det bara går?
D-vitamin vet jag inte. Äter ju vanlig kost så det borde jag väl få i mig. Kaffe dricker jag inte. Och ljuset försöker jag fånga. Tack för tipsen! :-)
SvaraRaderaD-vitaminbrist är vad solens uteblivande orsakar....
SvaraRaderaJag vill läsa om hur du handskas med vintermörkret.
SvaraRaderaOch vardagliga saker.. jag skrattar så jag gråter ibland när jag läser pga hur du skriver.
Också så tror jag det är lättare att ge kmmentar till ett inlägg som redan har en kommentar eller flera. på ett märkligt sjukt sätt.
Kanske tänker man också undermedvetet att det ska vara långa smarta kommentarer till långa smarta texter..
D-vitamin låter ju som en bra idé
SvaraRadera