Såna dilemman.

Jag måste städa idag. Noa ska ta hem en kompis från förskolan och kompisens mamma följer med och tja, det är inte städat här hemma. Problemet ligger dock inte i själva städandet, utan i att hitta precis rätt nivå på renheten och finheten. Är det för städat, skorna står i raka led och mattfransarna är kammade - ja men då märks det ju att jag har panikstädat innan de kommer. Jag är ute efter den där looken som säger att "vi har det alltid såhär skönt avslappnat städat. Visst ligger skorna lite småslarvigt i hallen, men vi har ett skinande rent badrum där det aldrig finns tandkrämsrester i handfatet."

Så jag vet inte. Ska jag först städa allt superfint, för att sen stöka till det lite nonchalant? Eller ska jag bara ta lite här och var och sen hoppas att det ger rätt intryck?

Apropå intryck förresten; vad väljer ni? Ett hem som är stökigt men snyggt inrett och väldigt fint under allt stök, eller ett omodernt och fult hem som är välstädat och rent? Jag gissar att de flesta väljer fult men rent och städat, men jag kan väl inte vara helt ensam om att tänka tvärtom? Jag menar, om jag har det stökigt i mitt egentligen snygga hem så kan det bero på en mängd saker. En stressig vecka, en jobbig tid, mycket på jobbet, sjukdom etc. Men dålig smak är ju konstant.

Lite ytlig idag känner jag. Nåja, någon ska ju vara det också. Alla kan ju inte vara Mia Skäringer som levererar "sanningar" och tittar djupt in i kameran. (Ja, jag har problem med hennes älskade blogg. Men det kan vi ta en annan gång.)