Jag hatar verkligen "skolans dag" eller liknande jippon. Det är alltid tanken att man ska socialisera med de andra föräldrarna, men jag kan ju inte sånt. Så jag går omkring ensam med mina barn, försöker prata lite med någon, hamnar i ett hörn. Stöter kanske på någon som jag redan känner, och då går det ju bra att prata med dem - men det är ju inte poängen. Poängen är att man ska lära känna de man inte redan känner, vilket är omöjligt.
Så jag står där ensam och tänker att det inte är konstigt ifall mina barn blir ensamma ungar utan kompisar, när de har en morsa som är helt socialt inkompetent. Ibland tror jag att såna där gated communities som de har i USA inte alls är till för att stänga ute slödder och brottslighet. De är istället skapade av socialt inkompetenta människor som lyckats hitta några de kan umgås med, och som vill känna sig trygga med det.
Jag förstår dem. Ska jag vara ärlig så är jag till och med avundsjuk. Jag vill också ha ett gated community med människor som jag tycker om och kan prata med. Så jag slipper stå och frysa ensam på en skolgård utan att lyckas prata med någon.
Hej,
SvaraRaderaisch asch vad jag känner igen mig....synd att inte vi är mammor på samma skola...
hälsningar
Dorothea
Men fy vad ledsen jag blev när jag läste detta. Mycket för att jag vet precis hur du menar.
SvaraRaderaFast vet du vad som är bra? Att det faktiskt finns hopp om att man blir bättre på sånt. Jag har känt mig otroligt blyg och osäker i 32 år, men detta 33:e år i mitt liv känns plötsligt som nån slags vändpunkt och jag vågar prata mycket mer med folk jag inte känner. På en bra dag, det vill säga!
Förresten så måste jag också säga att jag nog redan kände på mig för typ ett år sen att det skulle bli en trea för er, fast jag inte alls känner er, haha.. Har haft blogguppehåll ett tag så jag såg inte det förrän ganska nyligen, att du var gravid :-) Grattis!