Why it sucks to be Brummelisa.

Vi älskar Bamsetidningarna, ungarna älskar Bamsetidningarna. Men de ger material till så himla många diskussioner. Som till exempel den om Brummelisa. Stackars kvinna (björn?)! Hipp som happ så försvinner hennes man iväg på något galet uppdrag som kan vara i flera veckor. Har hon tur så säger han till i förväg, har hon otur får hon väl ett vykort från Sahara efter några dygn.

Så då ska hon, som har ett heltidsjobb i leksaksaffären, ta hand om hem och hushåll och fyra barn varav tre är trillingar i mellanstadiet (förpuberteten med andra ord, oh joy) och en är utvecklingsstörd. Hon har ingen tillgång till barnvakt, för det vet ju alla att om man ber Farmor passa ungarna så sätter hon på en film och går och lägger sig, och vips har ungarna trollats iväg till ett främmande land någonstans. Hon kan heller inte be sin bästa kompis Nina, för hon är också övergiven av sin man (är de gifta btw?) och ska också balansera ett heltidsjobb med en väldigt krävande adhd-unge.

Så där är Brummelisa, ensam. Med många barn, ett jobb och ett ständigt hot från elaka bovar och kapitalister. Hon vet att barnen lider risk att bli kidnappade när som helst, men vad ska hon göra? Någon måste ju dra in pengarna. För när Bamse väl är hemma så har han  visserligen officiellt ett jobb som skogshuggare, men ärligt talat så vet vi ju alla att han främst lallar omkring och vill känna sig behövd.

Fast å andra sidan vetefan om hon har så stor hjälp av honom när han är hemma heller. I senaste numret så skickade han iväg sin utvecklingsstörda dotter som är max fem år till affären för att handla. Ungen kan inte säga mer än treordsmeningar, men enligt Bamse kan hon ta sig genom skogen till affären och handla. Herregud, han skickar ju med en lapp liksom. (Glöm nu heller inte bort det konstanta kidnappningshotet Bamseungarna lever under.) Det här är samma pappa som när trillingarna var nyfödda övertalade sin fru att de kunde lämna ungarna i lekhagen medan de åkte och storhandlade.

Men om man tänker på det så kan det ju inte vara kul att vara Nina Kanin heller. Hon har som sagt samma problem som Brummelisa, med den enda skillnaden att hon inte ens får vara gift med en hjälte. Hon är istället gift med den mest osympatiske i Bamsegänget; Lille Skutt! Kaninen som är småsint, snål, långsint, grinig, fördomsfull och feg. Hans enda positiva egenskap är att han är snabb, och jag tror inte att det gynnar Nina Kanin. Snarare tvärtom, om vi ska vara såna. Hö hö.

Fast för den delen lär det ju inte vara så kul att vara Skalman heller. Då måste man ju vara kompis med Dum och Dummare.

Ska man vara någon så ska man vara Bamse, helt enkelt. Han kan sticka iväg på semester när han vill, han har en hushållerska därhemma som sköter allt och han behöver varken tänka själv eller koka sin egen jävla dunderhonung. Han behöver bara vara snäll, korkad och stark och bli dyrkad för det. Är det någon som har en bra deal så är det Bamse!