Med ljusnande tider för ögonen.

Varje morgon jag vaknar och det är sol får jag en sån intensiv längtan efter påsken. Nog för att det är irriterande att den flyttar på sig, men det är ändå nästan min favorithögtid. Julen tronar ensam på toppen, men påsken är där och nosar i hälarna. Med påsken kommer ljuset och våren. Maten är godare än på julen; slemmig skinka byts ut mot fräsch lax. Ägg, kyckling och godis - inte helt fel det heller. Och det finns inga krav eller måsten. Påsken är helt enkelt bara en härlig familjehögtid utan det där krånglet som kan komma med jul. Utan kraven på att allt ska vara så himla rätt och ordnat och allt sånt. Bara god mat, godis, vår och gemenskap. Och vackert pynt!

Jag tror att vi firar påsk rätt rejält för att vara ateister. Jag pyntar och dekorerar och planerar och lagar mat och längtar långt i förväg. Vi köper godis och gömmer ägg och letar, vuxna som barn. Ungarna ritar påskkort och klär ut sig och går påskkärring - även om man här i Örebro går på fel dag - och allt är bara mysigt. Ljust. Glatt!

I år har vi dessutom en ny liten påskkärring eller -gubbe med oss. Som kan få flytta runt mellan olika famnar medan vi äter ägg med räkor eller som storögt kan betrakta påskriset med färgglada fjädrar. Jag längtar!

Firar ni påsk? Och vilken dag går ungarna påskkärring på där ni bor?