Slakten på Hello Kitty

Jag hänger inte riktigt med i genussvängarna känner jag. När blev det så otroligt inne att dissa rosa och allt som kan klassas som flickigt? När blev det liksom det viktigaste i hela diskussionen?

Jag förstår inte ens varför det är det klassiskt "flickiga" som ska få på tafsen? Vi lever i en värld där män startar krig, män våldtar, män mördar, män förslavar, män bedriver trafficking och män slåss. (Och bara för sakens skull: jadå, det finns kvinnor som gör en del av det också.) Antingen kan man tro att det är genetiskt för män att göra såna här saker, men alla som har söner vet ju att det inte är sant. Eller så kan man tänka att det blir fel någonstans.

Nej, jag försöker inte skylla krig och våldtäkter på könsroller. Det handlar mer om makt än om vilken färg man har på kläderna. Makt korrumperar och försvårar ett jämlikt förhållande. Om det så gäller mäns makt över kvinnor eller föräldrars makt över sina barn. Så nej, det jag är ute efter är inte någon quick fix som går ut på att bojkotta spindelmannen så kommer all ondska försvinna.

Men jag tycker ändå att det är vettigare att bojkotta spindelmannen än den söta lilla katten Kitty. Jag förstår inte varför den våldsförhärligande, buffliga, skrikiga och svartvita grabbkulturen ska vara något som man bör pracka på tjejerna. Eller killarna, för den delen. Och är det inte lite kontraproduktivt? Samtidigt som vi klagar på att killar inte pluggar tillräckligt mycket, inte koncentrerar sig i skolan, tar för sig på bekostnad av tjejerna, är för elaka mot varandra och så vidare - så ska vi göra det till norm och skära friskt i det flickiga istället?

Det finns enorma problem med den traditionellt flickiga kulturen också. Fler tjejer än någonsin är deprimerade och skär sig och bantningen och utseendefixeringen har väl sjunkit så lågt i åldrarna att lågstadiebarn mixtrar med maten. Jag säger inte att det inte är problem med att tjejer utseendehetsas och hålls tillbaka från tidig ålder. Absolut inte. Det finns så många nyanser i det här att det går att säga å ena sidan, å andra sidan till döddagar och jag påstår inte att mitt synsätt är det rätta.

Men jag ser väl helt enkelt inte den stora faran i en söt tröja med en gullig liten katt, eller varför Star Wars är bättre än Melodifestivalsglitter. Jag förstår inte varför man ska uppmuntra vilda pinnlekar men fnysa åt fnittrande tjejgrupper.

Må så vara att man inte behöver vara feminist för att vara för genusmedvetenhet, men när genusarbetet hos många har övergått till att handla om rent förakt för det traditionellt kvinnliga - har det inte hamnat lite snett då?