Sedan jag skrev förra inlägget har vi/jag veckohandlat med barnen, städat vardagsrum och badrum, haft ut försäljare av garageportar och beställt en sådan, samt klippt gräset.
Och! This just in! Majken somnade av sig själv i sin egen vagga. Med bara nappen till hjälp. Ingen bärsele, inget buffande, inget bärande. Bara: zzz...
Jag känner mig lite gladare nu med andra ord. Lite.
Men allvarligt, det här "livspusslet", hur hinner folk med allt de gör? Framför allt de med småbarn och hus och som ändå har det som en inredningstidning hemma: vad går de på för knark? Jag fattar verkligen inte.
Men det är ju ingen som gör det! Jag hade en enorm jämförelseångest med en av mina väninnor när jag var föräldraledig, hon hann liksom både hänga med barnen en massa, ha det superdupercleant städat och laga mat mitt på dagen varje dag och när man pratade om det så antydde hon liksom att det var väl ingenting? Nu två år senare har jag lite på omvägar fått veta att de hade både städ och tvätthjälp varje vecka...tycker att det är underbart med människor som kan vara generösa med sin röra, ingen kan göra allt...(inte fransoserna heller så de dör nog inte om allt inte är färdigt :)
SvaraRaderaKram på dig!
Gud vad taskigt att låta dig tro att hon klarade allt själv. Jag fattar inte varför vissa människor gör allt för att framstå som supermänniskor?
SvaraRadera