Innan Majken föddes hade vi inga tankar alls på sånt. Herregud, barnen var ju stora! Emmy skulle fylla fyra och Noa skulle fylla sex. Så stora barn behöver man ju inte oroa sig för. De ska ju få en liten sladdis, det är ju bara om barnen får "riktiga" syskon - såna som är nära i ålder - som man behöver oroa sig.
Men sen inser jag att för i princip alla andra är 3.5 år, som det är mellan Majken och Emmy, emellan inte alls långt. De tycker att det är en vanlig tid. De ser på sånt avstånd som jag ser på Noas och Emmys två års skillnad. Det fascinerar mig. Här går vi omkring och tänker att det är lite synd om Majken, för hur ska hon kunna leka med sina syskon? De är ju så mycket äldre. Och andra tänker att 3.5 år, det är nästan att få barn tätt. Nu har ju vi förvisso en fyraåring som är mer som en femåring än många femåringar, men ändå.
Sån himla skillnad det kan vara. Nu blev ju självklart ungarna inte svartsjuka, de har det inte i sig, men ibland är det nyttigt att få se på saken ur ett annat perspektiv. Om så bara för att inse att ju äldre de blir, desto mindre skillnad är det faktiskt på deras åldrar.
Eftersom Majken redan nu står utanför ungarnas rum och bankar på dörren och vill leka med dem och deras kompisar därinne, hoppas jag att det är andra som har rätt tänk och vi som har fel. Verkligen!
För mig vad det självklart med MINST tre år mellan barnen. Det är 3.5 år mellan min syster och mig och det har varit perfekt. Innan jag fick barn trodde jag typ att alla som hade 1-2 år mellan sina barn hade det av "misstag", att det inte var planerat. Jag kan inte fatta varför man skulle välja att ha barn så tätt om man inte är typ 35 när första barnet kommer. Det är 4 år och 4 månader mellan mina och det är perfekt. Fast min 5.5-åring är mer som en 7-åring och min 1.3-åring är mer som en 2-åring.
SvaraRaderaSå måste jag bara fråga varför du hoppas att de andra har tänkt rätt och ni tänkt fel? Vad menar du med det?
SvaraRaderaWhat Terry said!
SvaraRaderaTerry: Jag antar att hon hoppas att även barn med fler år mellan kan leka bra.
Instämmer med föregående skrivare.
SvaraRaderaI min bok är 2 år (för) tätt, 3-4 önskvärt och sladdis är minst 6 år
Men det är klart jag är född på en tid då inte föräldraförsäkringen premierade tätt mellan barnen
Jag har nog tänkt tvärt om på sätt och vis. Att om det äldre barnet är fyra/fem när det får syskon har det haft lång tid på sig att vara ensambarn och att det då blir en större omställning - och större risk för svartsjuka. Och för barn som redan har syskon blir det ju mindre skillnad att få ett till.
SvaraRaderaOch visst kan man leka även om åldersskillnaden är stor. Det har nog mer med personligheter än ålder att göra faktiskt.
Ja, jag hoppas ju som sagt att ni har rätt. Det är väl bara det att jag och min syster har 2.5 år emellan oss och har varit väldigt täta. Alla syskonpar vi haft i närheten under uppväxten som haft 3 år eller mer emellan har varit mindre nära varandra relationsmässigt.
SvaraRaderaJag tycker att 2 årskurser emellan är alldeles perfekt. Har tyckt lite synd om Majken som inte får samma möjlighet till nära syskonskap som de andra två, men försöker tänka om eftersom det ju självklart inte är någon naturlag bara för att jag upplevt det vara så.
Jag tror att åldern inte spelar någon jättestor roll. Det kanske visar sig i slutändan att det är Noa och Majken som blir tajtast.
SvaraRaderaVi har ju 23 månader mellan våra, och även om det inte var uträknat så – vi tänkte väl att typ 2 år var det kortaste intervallet vi skulle orka med och så råkade det "ta sig" omedelbums – tycker jag att det är marvellous eftersom de ligger väldigt nära varandra i mognadsgrad när det handlar om kommunikationen dem emellan.
Men jag tror att om det varit samma ungar som dykt upp med fyra års mellanrum hade de ändå varit lika nära varandra, bara på ett något annorlunda sätt.
Vi har 3,5 år mellan våra barn och de leker faktiskt ihop fastän sonen inte ens är 2 år gammal. Oftast är det ju busiga lekar men idag lekte de en bra stund själva i någon slags rollek. Sen vill jag bara säga att jag själv är en äkta sladdis med 8 år till storasyster och 10 år till brorsan och jag och min syster är jättenära varandra och umgås mycket :)
SvaraRadera(Dessutom är väl "regeln" för att vara sladdbarn 6 år ;-))
Men vad menar du med att barnen inte har det i sig att bli svartsjuka? Det har vi väl alla i oss, oavsett ålder?
SvaraRaderaLisa - jag menade alltså mina barn. De blir inte svartsjuka på sina syskon, inte nämnvärt så att de visar det i alla fall. För dem är det den bästa saken i världen att få småsyskon. Sedan kan det ju komma framöver kanske, men just den där starka svartsjukan som kommer under det första året har de inte drabbats av.
SvaraRaderaSedan är jag rätt så icke-svartsjuk av mig själv också. I alla fall i kärleksrelationer. Samma med maken min. Vi kanske har mindre anlag för det helt enkelt, vilket förts över på ungarna? Jag vet inte, jag är inte genetiker. ;-)