Ugglor, tidningar och så sten.

Jag gick lite i affärer idag. Jag lämnade inte Majken hemma, hon var med, men hon kan ju inte gå. Så jag säger att jag gick lite i affärer idag.

Vet ni att det finns gratulationsstenar? Deras slogan var typ "skrivet i sten... försvinner aldrig". Jag tog kort på dem, men min kamera vägrade att spara bilderna. Jag tror att det var någon slags tyst protest mot hur fula de var, för de var verkligen makalöst fula. Det var typ en rektangel i sten, med plats för två värmeljus högst upp. Sedan var det "uthugget" lite dekorationer av typen blommor och hjärtan, och så ett budskap av typen "om mammor vore blommor skulle jag plocka dig", eller "vissa vänner är bättre än andra, du är en sådan vän". Mest mysko var: "Grattis på födelsedagen". När använder man den? Tar man fram den på sin födelsedag och tittar på den och känner sig grattad? Eller har man den framme varje dag, och tänker på den där födelsedagen då ens kompis kom över med en bit sten istället för ett kort?

Jag kan känna att jag kanske inte tillhör målgruppen, men vem katten gör det då? Vem skulle bli glad över en bit ful sten med en plattityd och lite hjärtan på? Och så plats för två värmeljus.

Nu kommer jag inte på hur jag ska göra en snygg övergång här, för jag har ingen fantasi. Men jag ska fortsätta skriva om folk utan tanke bakom sina produkter, det kanske är en bra övergång? Aja.

Har ni sett hur många olika slags tidningar det finns i affärerna idag? Typ 1000. Jag stod och funderade på var gränsen går för vad man kan göra en tidning om, när jag såg den här:

Lite ungefär där känner jag att gränsen går. När en affär har en egen tidning. Då.

Sedan undrade jag vad det var för historielösa muppar som gjort den här tidningen:

Jeanne d'Arc Living?! "Livsstil i Särklass"?!

För det första: hur huslig var Jeanne d'Arc? Mellan sina strider så... patinerade hon möbler? Gjorde hon decoupage på lerkrukor? Vad är det för artiklar? "Så integrerar du din rustning med dina zinkljusstakar"?
Jag fattar grejen med att ha ett franskt namn, för det låter ju fint. Men var Jeanne d'Arc verkligen det bästa valet? Marie Antoinette känns väl bättre i såna fall?

För det andra: "i Särklass"?! Vadan behovet av stor bokstav? Och - är de medvetna om att "särklass" på många skolor var/är ett begrepp för de barn som går i särskola på skolan? Jag kan ha fel, men jag tror inte att det var det de åsyftade.

Men herregud! Ordval och koll på vem man namnger tidningen efter? Överskattat. Den är ju reklamfri!

Sen åkte jag hem och ställde upp min nyinköpta och fina bebisuggla bredvid den gamla finugglan som redan ståtade ovanpå morfars gamla radio.

Och så dolde jag den slitna fåtöljen med en filt. Vårt hem består av Ikeamöbler som jag försöker piffa upp med detaljer från Lagerhaus. Vi är som en vandrande reklampelare för stereotypa lågpriskedjehem. Men vad katten. Ugglor är fint!