Pinsam insikt...

Ni vet när man sitter med vettiga och roliga människor och de börjar driva med prettomorsor? Ja, men såna som finns på Familjeliv. Och så sitter de och härmar dessa prettomammor och drar upp saker som man då inte "får" göra enligt dem. Och alla skrattar och håller med.

Mmm... det är då jag kryper ihop lite och inser att jag är en av dessa prettomorsor som andra driver med. Jag vill ju också vara lite avslappnad och skön och köra på en höft sådär, men i verkliga livet så...

... får barnen inte äta sötsaker förrän de är uppemot två år. Tårta på sin första födelsedag, visst. Men annars? Ytterst sällan.
... åker de bakåt i bilen tills de fyllt minst fem år.
... får de inte vistas utomhus utan solhatt på sommaren om de är under fem år.
... får de inte dricka läsk.
... får de inte se på våldsamma filmer.
... får de inte se på Cartoon Network eller liknande "dålig" TV.
... får de helst inte se på TV alls innan de blir två år.
... bär vi i ergonomisk sele istället för vanlig babybjörn.
... åker de bakåtvänt i vagnen tills de är minst två år.
... bakar vi eget bröd för att det är nyttigare.
... försöker vi köpa godis med naturliga färgämnen.
... får de ytterst sällan äta chips eller annat med transfetter.
... läser jag enormt mycket om uppfostran, av typen Juul och Ross Greene.
... köper vi inte stereotypa leksaker eller våldsleksaker.
... får de inte kläder med spindelmannen eller annat våldsförhärligande.
... använder vi ytterst sällan schampo eller liknande med "kemikalier" till dem.
... använder vi inte våtservetter pga kemikalier och liknande.
... försöker vi laga all mat från grunden och köper aldrig fiskpinnar eller liknande.
... kokar vi egen sylt för att få den så naturlig som möjligt.
... är vi genusmedvetna. Så klart.
... har barnen som max gått runt 30 h/vecka på förskolan, för vi vill inte att de ska ha långa dagar.

Ja, men ni ser ju. Och visst, det ser ju alltid larvigt ut när man spaltar upp allt det pretto man gör men inte det sunkiga.Som att Noa får spela datorspel en timme om dagen, till exempel. Men ändå, det kryper i mig när jag inte kan hänga på och driva med alla dessa morsor med superkrav, för jag inser ju att jag är där själv.

Det här är ju val vi har gjort och som vi självklart är nöjda med. Annars hade vi ju inte gjort dem. Men ändå, ibland. Ibland blir det lite awkward och jag känner mig som den där töntiga tonåringen som inte kan vara med och skämta om hur coolt det är att röka, eftersom hon vägrar prova eftersom det är skadligt. Och ja, jag var så klart den tonåringen som ung.