Ett hus värdigt Ugla

Jaha, så 2012 är tydligen året då vi till sist ska bygga en koja till barnen. I ett träd. Eller vid ett träd, runt ett träd snarare.

Krav de har: man ska kunna vara på taket. Det känns rimligt.

Krav jag har: den ska inte vara för ful och helst inte synas för mycket. Det känns inte fullt lika rimligt.

Så här är det alltid i vår familj. Jag är helt anal och stilfascist och vill att allt ska vara fint och snyggt. Ungarna vill ha en sån där förskräcklig blå pool också och jag får ont i magen för att det är så fult. De får inte ens hänga upp egengjort pynt i granen liksom, då förstår ni vilken slags stilpolis jag är?

Nej men kojan då. Det är klart att det ska bli jättekul för dem och ett roligt projekt för oss alla. Men nog katten hade jag velat ha råd att ta in en arkitekt eller något, som kan göra det snyggare än en ojämn hög med brädor.