Att ha småbarn är lite som att gå igenom äckelkänslornas alla faser. Det finns ju så mycket vidrigt, rent ut sagt vansinnigt äckligt, att hantera när man har ungar under... tja... tio år?
Om vi börjar från första början så kommer de ut täckta i fett och blod. Det är inte särskilt fräscht. Och alla säger att man inte märker det för att man är så lycklig. Well, jag märkte det. Det är fosterfett och blod?! Hur ka man inte märka det?
Sen kommer den illaluktande navelstumpen som ska ramla av. Så. Jäkla. Läbbig.
Och ska vi fortsätta? Vi har vinterkräksjukor med fontänspyor rakt ut i sängen. Härligt. Vi har blöjeksem och äckliga bajsblöjor och sen när de blir större så kan de få löss? LÖSS?! Jag ryser bara jag tänker på det.
Springmask, hur känner ni inför det? Jag kände ungefär såhär när ett barn fick det: jag vill döööö! Det gjorde jag inte, jag körde till apoteket och köpte avmaskningstabletter så fort jag bara kunde och nu sitter det en lapp på förskolan om att det går igen och jag känner lite såhär inför att få det i familjen igen: jag vill dööö!
Mollusker, har era barn haft det? Det har mina. Nu är det bara Majkens kvar, men de täcker å andra sidan hela hennes nacke och har börjat sprida sig vidare.
Fotvårtor kan de få. Andra slags vårtor. Vätskande vattkoppor. Och så vinterkräksjukan om och om igen.
Har jag missat något? Vad vinner man om man ställer upp i x-factor? Det där programmet där man typ åt daggmaskar och annat äckligt alltså, inte där man ska sjunga? För jag tänker att det priset har de flesta småbarnsföräldrar förtjänat flera gånger om.
Löss. *ryser*
Jag har ett öronbarn. Ibland luktar hans öron lik och det rinner grön sörjig vätska ur dem och man ska försöka tvätta och ge öronproppar utan att spy ner i örat. För det blir det inte bättre av.
SvaraRaderaSjälv fick jag livmoderinflammation efter andra ungen. Då luktade JAG lik och det rann grön sörja ur snippan. Det var äckligt.
Navelstumpen är verkligen inte någon höjdare.
SvaraRaderaOch det där med spyor i sängen. Härom vintern blev mitt äldsta barn magsjukt och kräktes i sängen. Jag vaknade av ett besynnerligt ljud och ... ja just det. En stor blaffa mitt i sängen. Bara att tvätta allting - lakan, madrasskydd, plastad frotté, täcken, kuddar (allt i dubbelsängstorlek) - och sedan få det torrt. Två nätter senare var sängen återställd och vad händer då. Barnet kräks igen. I sängen. Mitt i natten. Då hade jag lust att säga upp mitt föräldraskap!
Löss, springmask, mollusker och vårtor har vi varit lyckligt förskonade från ännu så länge.
Man härdas, verkar det som. Men jag var mycket ohärdad när min äldsta dotter föddes och var därför mycket noga med att be läkare och barnmorska torka av bäbin innan den skulle lämnas upp till mig... låter ju fånigt, men jag vill att min första syn av mitt vackra barn ska vara blod- och fettfritt. Så ytlig är jag.
SvaraRaderaTänkte maila dig mitt bästa anti-mollusktips (såg på Twitter) men nu blir det här istället:
SvaraRaderaBadda med alsolsprit morgon och kväll! Gjorde underverk för oss och för en god vän vars barn haft molluskerna nästan ett år och de kliade till vansinne.
Helt klart värt att testa!!
LisaM - jag har fått tips om skavsårsplåster också! Ska kombinera de två tror jag.
SvaraRaderaLössepidemi är bästa ordet om det hugger till i livmodern när man ser en gullig bebis. Djur i håret. INSEKTER I HÅRET. Alltså gud.
SvaraRadera