Tittar in lite snabbt.

Det blir inte mycket bloggande nu, det blir det inte. Min mormor har blivit jättesjuk och hamnat på sjukhus. Blodförgiftning tror de, men inget är helt klart och vi vet inte särskilt mycket alls. Mer än att hon blir bättre varje dag, tack och lov. Min mamma är i Grekland och min syster bor i Uppsala, så det är jag och min morbror som byter av varandra på besökstiden och turas om att åka och hämta saker i mormors lägenhet. Så fort jag blir avlöst hemma åker jag iväg till sjukhuset.

Och när jag är hemma, herregud. Jag har tre barn som har sommarlov och vi bor inte nära någon av deras kompisar. Vi måste flytta, fy katten vad svinjobbigt det är att de är beroende av oss för skjuts etc. Och sen är det ju ungefär 10 barn i varje klass också, så utbudet av lekkompisar är inte direkt överväldigande.

Men nu är de stora barnen iväg och leker med vänner och jag passade på att sköta massa krångliga ärenden som man kan göra när man inte har några barn med sig. Eller alltså, Majken var ju med. Men herregud, EN tvååring? Det är ju samma sak som att inte ha något barn alls med sig. Ni kan kategorisera in det under "saker enbarnsföräldrar aldrig kommer förstå". Men sååå får man ju inte säga. Det är ju EXAKT samma att ha ett barn som fler barn. Klart man inte kan säga så! Det beror ju på barnet osv osv osv. Bla bla. Alltså ursäkta för det mest osammanhängande blogginlägget någonsin, men jag sitter ner i lugn och ro för första gången på länge men är fortfarande uppe i varv, så det blir vad det blir.

Nu tänker jag ägna min lugna stund åt att planera min 30-årsfest nästa sommar (den kommer bli episk, så den behöver ett års planerande), skriva stand up-material (den 16:e i gbg ska jag köra) och blogga lite moraliserande över andras bristande föräldraansvar.