Jag har inte ens fyllt 30 än. DET SKA INTE VARA SÅHÄR? De där hudvalkarna är helt nya dessutom, fattar inte varifrån de kommer? Och varför har jag rynkor som en nittioåring när jag bara är 29?
När vi ändå är inne på hundar: när jag inte ler ser jag ut som en bulldog runt munnen eftersom, gissa, jag har RYNKOR där också?? Vad ÄR det här för helvetesgener jag dras med? Jag kan inte ens skylla på min mamma eftersom hon har MINDRE än vad jag har? Jag har inte caps lock nog för att beskriva hur jobbigt jag tycker att det här är. Hade bloggen varit i pappersform (also known as dagbok) hade det varit tårfläckar på sidorna nu.
Kill me now som den byracka jag är.
Välkomna hit förresten nya läsare. Ibland biter jag ihop och bloggar lite vettigare än detta, men det är fan inte ofta. Orkar inte ens försöka hålla skenet uppe.
Bara för att jag har bjudit på fulbilder nu får jag ett tvångsmässigt behov av att lägga upp en bild där jag är snygg. Men jag hittade ingen.
Hörde ni det där? Det var världens minsta fiol som spelar för mina bekymmer.
Fast jag tycker det mest liknar gladrynkor, och det är ju vackert!
SvaraRaderaFast det där är väl mer att du - gissningsvis - har ett begränsat antal nätter när du sover ostört? Det blir bättre när man får sova ut mer, tycker jag iaf som ändå är 40. Eller tittar jag inte så noggrant kanske... Ang "bättre" bilder vill jag hänvisa till 14/10. Där ser du mer ut som 25.
SvaraRaderaTja, vad ska man säga. Välkommen till klubben? När kidsen sen blir tonåringar går hela kroppen bananas. Oj, så uppmuntrande det här blev ;)
SvaraRaderaGladrynkor schmadrynkor, det är ju ändå rynkor! Och jag sover rätt bra ändå, så det borde inte vara trötthet. :(
SvaraRadera