På insta lägger jag upp en bild och får massa (i MINA mått mätt, okej??) likes och många kommentarer på enkla smågrejer som tar ca tre sekunder av min tid.
På bloggen skriver jag långa inlägg som kräver tillgång till dator och tid och möts av tystnad. Jag vet att folk läser och jag antar att folk tycker och tänker för ibland hör jag det efteråt. Men det möts ändå av tystnad för det mesta.
Jag gillar fortfarande att blogga och att skriva av mig och utveckla tankar, men när det gäller respons på det man väljer att dela vinner ju insta med en miljon mot noll ungefär. "Ungefär". Vilket gör att det lockar mer att lägga upp saker där ibland.
Sen stör sig säkert folk på att jag skriver långa bildtexter till mina bilder på insta, men å andra sidan stör de sig säkert på mängden selfies också så vem bryr sig.
Det är bara det att du är så klok Ellen att jag ibland inte vet vad jag ska skriva för ofta har jag inget vettigt att tillägga :-) Fast jag kan ju iof hojta att jag håller med iallafall!!
SvaraRaderaKänner igen syndromet. Hittade hit idag och lovar att jag kommer följa din blogg (och skriva kommentarer/visa att jag finns/läser)
SvaraRaderaDet där med bloggandet handlar i vart fall i mitt liv om att dela. Dela tankar, framgångar, funderingar och annat. Många läsare på bloggen, men inte så mycket livstecken i kommentarsfältet.. well well. Jag slutar inte blogga för det. Och inte heller instagramma. Fast där bryr jag mig mindre om kommentarerna konstigt nog. eller gör jag det?? *får fundera vidare* tack!
Jag har inte fattat grejen med instagram. Vad är det för kul med bilder? Visst, fint, liksom, men det ger ju ingenting. Vad missar jag?
SvaraRaderaJag håller med Kerstin! Har funderat i flera dagar på något konstruktivt svar på detta med kvinnofällan men har sas inte kommit längre än så.... Och att man blir lite förbannad sakernas tillstånd...
SvaraRaderaKerstin och Linda - vad snällt sagt. :)
SvaraRaderapaleohososs - alltså en kommentar på bloggen är värd 10 på insta, lite så känner jag. Vilket väl är rimligt antar jag.
presens - för mig är insta ett sätt att dela vardagen som inte passar på twitter/fb/blogg. Tycker att det är ett kul komplement.