När jag gick i sjuan kom vi av någon anledning in på politik under nån rast, och så visade det sig att två av tjejerna i klassen var moderater. Uttalade moderater. Typ nära mufnivå. Och jag blev så jäkla chockad. Jag trodde jättelänge att de bara låtsades? Att de skojade med mig? För alltså... man kan ju inte tycka så på riktigt?! (Två reflektioner här: 1) hej underbart skyddade uppväxt 2) SÅ JÄVLA UPPENBART nu i efterhand att de var det? Skrek ju muf om dem?)
Lite så känner jag fortfarande när människor som jag tycker är vettiga visar sig vara moderater/folkpartister. (Varför ej C eller KD? Well, det finns inga centerpartister kvar i världen och kristdemokraters crazy märks ju direkt). Jag tror alltid att de driver med mig? Att de till sist ska skratta och ba "näää, skoja ju bara!".
Jag känner mig lika chockad som när jag var 14 och insåg att folk inte trollade. De tycker sådär? Vuxna människor som vet hur världen ser ut tycker ändå såhär?
Jaha. Nähä. Det är superjämnt mellan blocken nu såhär sista dagarna innan valet och jag förväntar mig fortfarande att folk ska börja asgarva och ba "Vi lurade opinionsmätningarna, det var bara på larv!". Det är tamefan det enda rimliga alternativet.
Åh, känner igen det där. Minns någon gång på lågstadiet när jag fick reda på att en kompis pappa var moderat och jag tyckte det var jättekonstigt för han var ju liksom.. snäll.
SvaraRaderaJag röstar på centern
SvaraRaderaOch jag tänker tvärtom, att hur kan man rösta på sossarna, mp, v, fi eller sd. Dom måste skämta!
SvaraRaderaEllen, vad jag önskar du vore min vän.
SvaraRaderaHur kan du säga sån skit om andra för att de har en annolunda politisk åsikt än vad du har?? Vad lär du dina barn, att vara ottrevlig mot alla som tycker annolunda än vad de gör? Det kommer ju funka jättebra i livet!
SvaraRadera