Lajvade nån livsstilsbloggare

Ni vet hur det verkar så jävla härligt med hemmaspa? Folk lägger upp bilder på vackra vita badkar med ett glas rött vin, skumbad och tända ljus. En god bok och sen njuter de. Efteråt så smörjer de in sig, gör inpackningar och njuter. De är så himla lyckliga.

Nå, jag hade en dålig dag idag. Så jag tänkte att det där med spa, det låter ju bra. Lite skumbad, en bra bok, en cola (inget vin på en vardag, mvh alkoholistgener) och sådär. Jag gjorde en bodyscrub.

Jag.

Gjorde.

En.

Bodyscrub.



Okej att jag bara blandade kaffe, kokosolja och grovt salt i en skål, men ändå. I don't make shit. Nu gjorde jag det, vilket visar på min ambitionsnivå. Så sjönk jag ner i badet.

Nu ljög jag.

Först stod jag i tio minuter och laborerade med ljusen. Ska jag ha en lite mindre lampa tänd så att det blir mysbelysning som jag inte kan läsa i, eller ska jag ha stora lampan tänd så att hela badrummet syns i all sin misär med kattlåda, toapappersrullar, tvätt och utspridda leksaker? Jag valde stora lampan tänd så att jag kunde läsa (och att hela badrummet syns i all sin misär med kattlåda, toapappersrullar, tvätt och utspridda leksaker).

Sen sjönk jag ner i badet. Och så läste jag en bok. Jag ska inte ljuga - den här delen var trevlig. Det var inte så mycket spakänsla eftersom jag aldrig varit på ett spa med odören "kiss från okastrerad hankatt", men jag har å andra sidan aldrig varit på spa heller eftersom jag hellre lägger pengar på upplevelser som är roligare. Och involverar alkohol.

I alla fall så tog boken slut och jag skulle skrubba mig med min hemmagjorda scrub. Jag lajvade Underbara Clara och tänkte att jag såg ut genom fönstret på ekologiska ängar och kravmärkta höns som jag ska slakta imorgon med min treåring i sällskap för att jag är lite för down to earth för Netflix. (Egentligen såg jag ut över grannarnas fönster och det innebär att de kan se in till mig, men vi tänker inte på det nu. Eller någonsin.)

Så jag började skrubba. Efter några minuter var hela jag insmord med kaffesump och salt och olja. Jag skulle precis börja duscha när detta händer.

Son: Mamma, katten har bajs i pälsen!
Jag: Vafan, kom hit med honom då.
Son: Men han har ju bajs i pälsen!
Jag: Ja, jag får ju tvätta av honom?
Son: MEN HAN HAR BAJS I PÄLSEN?
Jag: VAD TROR DU ATT JAG SKA TVÄTTA HONOM FÖR?
Son: Men jag kan inte bära honom.
Jag: Varför inte då?
Son: HAN HAR BAJS I PÄLSEN!

Detta fortgick i ungefär tio minuter, tills jag kom på att om man ropar på katten så kommer han ju. Så det gjorde jag. Och sen stod jag där, insmord i kaffesump, salt och olja, helnaken i ett tomt badkar och tvättade min katt i rumpan. Med händerna. Nämnde jag den stora klumpen av bajs i pälsen?

Detta är vad som händer när jag försöker mig på "spa" och "mysigt" eller typ "ta hand om dig själv". Jag är inte gjord för sånt. Det finns ingen glamour i mitt liv. Här är det kattbajs och smutsigt badrum och fula våtrumstapeter.

Och nu luktar jag kaffe också. Jag som inte ens gillar kaffe. Jag ska fan starta en crowdfundingkampanj för att skicka mig på riktigt spa. Är jag värd efter detta. (Obs att jag skulle lägga pengarna på typ utekväll ändå, men det har ju ingen med att göra.)