Vad är "clean eating"?

Okej så Katrin Zytomierska var på TV och hävde ur sig lite skit mot tjocka, om man med lite skit menar att hon var bat shit crazy. Jaja, vad mer är nytt under solen?

I alla fall så stötte jag i det här sammanhanget på uttrycket "clean eating" och funderade väl lite på vad det kan vara? Tvättar man morötterna extra noga innan man äter dem? Kokar pastan i destillerat källvatten? Silar grädden innan man gör sås? HUR TVÄTTAR MAN MAT?

Så jag googlade. Nähä, man ska inte göra maten ren som i "inte smutsig" utan man ska äta ren mat som i "vi som följer detta är ätstörda". Skönt med en förklaring.

Första träffen jag fick var Katrin Z men eftersom jag inte vill ge henne några klick (alltså nej, jag gillar henne inte men å andra sidan har hon legat med både Alex Schulman och Bingo Rimér så jag antar att hon har fått lida för en livstid) så tog jag nästa träff på listan.

"Vad är clean eating"?

Här är ett exakt citat:

"Till att börja med så vill jag vara tydlig med att ”clean eating” inte är någon diet, utan snarare en filosofi och en livsstil. Inga näringsämnesgrupper är förbjudna, men man eftersträvar att äta livsmedel i sin ”renaste” form. Det vill säga att du exempelvis väljer en färsk majskolv framför en tallrik cornflakes, eller en färsk tomat framför ketchup."

När jag läste detta fick jag göra en paus för skratt i ca tio minuter. Jag skojar inte. Jag fick tårar i ögonen. Varför? För att jag såg framför mig en tallrik fil... med en majskolv. I vilken värld är en majskolv ersättningsvara för cornflakes? Eller vice versa? Hur tror dessa människor att vi som ägnar oss åt "dirty eating" äter? Slänger på lite cornflakes på grillen, för majskolvar är ju så avancerade? En god capresesallad = lite basilika, mozzarella och... ketchup? Mmm... jag vet vad min nästa lunch blir.

 Nästa citat: "Jag har tidigare haft ett ganska ångestfyllt och förvirrat förhållande till vad jag skulle stoppa i min mun (inte så konstigt med tanke på alla motstridiga råd vi bombarderas med dagligen)."

Alltså jag vet inte. Det är 2015. Jag tror att det är rätt okej att gilla både och? Morötter eller gurkor SÅVÄL som hallongrottor? Avlångt och hårt eller vått och mjukt. Vi gillar olika. Du behöver inte välja.

Och så detta: "Jag upplever också att det är väldigt lätt att hålla vikten när man äter ”clean” då du inte behöver tampas med något sug efter socker, fett och salt." 

Ok, låt mig se om jag fattar det rätt. Om jag börjar äta hackad tomat istället för ketchup på mina köttbullar, då kommer jag radera mina kroppsliga funktioner helt? Så himla fascinerande. Alltså jag är ledsen, men att vilja ha socker fett och salt kallas att vara MÄNSKLIG, vi är liksom gjorda för sånt. Det är klart att man kan bli hjärntvättad och tro att bark är lika gott som chips, men det är fan inte NATURLIGT. Nu tycker jag ju personligen att "naturligt" är fullkomligt ointressant, men dessa muppar brukar ju alltid hävda att naturligt är bäst och därför så hånglar de upp en rå potatis snarare än får en orgasm av chips. Det är deras val. Men jag som faktiskt ger rimlig energi till min hjärna kan ju upplysa om att gå igenom livet osugen på socker, fett och salt är 1) väldigt tråkigt för allt gått är ju fett och salt eller sött? och 2) inte alls särskilt naturligt.

Jaja, lite mer riktlinjer här då:

"Men vill man äta ”clean” är det några saker man bör äta mindre av; mat som är processad, raffinerade produkter som vetemjöl och socker, hel- och halvfabrikat, tillsatser, kemiska smakförstärkare och färgämnen. När det gäller tillsatser finns det en enkel tumregel man kan använda – om du inte kan uttala orden som står på ingredienslistan ska du inte äta det heller."

Så mycket att peta i här. Var ska jag börja? Okej såhär då:

Vetemjöl och socker ska undvikas så mycket man kan. Okej. Det är ju vitt och farligare än kokain men JÄVLIGT mycket tråkigare att snorta (tror jag, jag har aldrig provat, mest pga tillgänglighetsbrist så om ni vet nån som...). Man får inte ens en sockerkick eftersom det är en myt. Vad händer då? Jo man dör. Å andra sidan gör vi ju alla det till sist och de som undviker mjöl och socker kanske lever två år längre, men fy fan vad värdelöst att leva dessa två år om man ska äta ångkokt broccoli på vägen dit? Alltså seriöst, varför denna besatthet av att bli så gammal som möjligt? Jag lever ju hellre till 85 än till 95 om jag slipper späka mig med morotsstavar och umgås med folk som tycker att "clean eating" är ett rimligt begrepp. Fatta när man sitter där på ålderdomshemmet och massa aspigga 90-åringar springer omkring i korridorerna och yrar om hur jävla gott det är med rå blomkål? Ättestupa har väl aldrig känts mer välkommet.

I ALLA FALL: tillsatser kan man ju jaga om man saknar en rimlig hobby. Det finns alla möjliga saker att sysselsätta sig med om man tycker att livet är tomt. Jag skulle personligen kanske föreslå onani istället, men alla gör vad de vill med sina gurkor. (Insert skämt om dirty vs. cleana livsmedel här.)

Men alltså, alla tillsatser är liksom inte av ondo. Konserveringsmedel är till exempel rätt smidigt, men nu har folk börjat hata på alla tillsatser och vad får vi av det? Jävligt mögligt bröd. Många tillsatser finns dessutom i naturen, men liksom lilla Linné gav blommor latinska namn har många ämnen andra namn än typ "krossade löss" och så får folk panik och ba "TILLSATSER ALERT ALERT!" fast egentligen får de i sig samma sak bara de pussar sina förskolebarns blonda hjässor.

Jag gillar även detta: "Om du inte kan uttala orden som står på ingredienslistan ska du inte äta det heller". BRA regel där. Saker som är lätta att uttala: arsenik. Inte så svårt va? Bly? Svinlätt! Saker som är svårare att uttala: askorbinsyra. (Nu tycker jag det kanske inte är svårt, men jag har ju å andra sidan gett min hjärna energi till att utvecklas, jag vet inte hur det funkar om man ägnar sig åt att äta matvete dagarna i ända). Askorbinsyra är svårare än bly. Askorbinsyra är c-vitamin, men hey, vem bryr sig om detaljer?

Alltså jag orkar inte. Det är så dumt så dumt. Och det här är det roliga: dessa människor klappar sig på ryggen och tycker att de är så himla DUKTIGA och SMARTA som har löst livets stora gåta: hur kan man krångla till det episka fuckup som är livet så att man inte bara måste uthärda det, utan även uthärda det utan chips och godis?

Och liksom ja, det är trendigt att tänka på vad man äter. Men man menar ju inte att TÄNKA på vad man äter, man menar att reglera och kontrollera vad man äter. För jag tänker på vad jag äter hela tiden. Jag tänker på att imorgon till lunch ska jag nog äta rökt makrill. Det är jäkligt gott. Pizza är också gott, det kanske det blir på lördag. Smaskigt. Titta vad jag tänker på det.

Men det är ju inte det man menar. Man menar att vara besatt och se sin kropp som ett projekt. Ett projekt som vinns av att vara smalast och leva längst. Vilket återigen för mig till frågan: varför? Men vad vet jag. Jag visste ju inte ens vad clean eating var. Vilket jag, såhär i efterhand, helst inte hade vetat. Jag blir så ledsen av att tänka på barnen till dessa föräldrar som får växa upp med en majskolv till fredagsmyset istället för popcorn. En kokosnöt med ekologisk kakao på istället för en chokladboll till fikat. Vindruvor i godispåsen.

Frukt är inte godis, dumjävlar. Fast å andra sidan lär de ju inte äta frukt heller. Fruktos (fruktsocker) är ju faktiskt en tillsats i många livsmedel, och tillsatser ska man ju undvika som pesten.

Nu ska jag dricka cola zero. Det enda "rena" i den produkten är vatten. But I'm a dirty girl...