Smått och gott

Kul det är dagen efter man bloggat och önskat feber på barnet och så brinner hon upp av feber. Har inte kunnat gå. Knappt orkat dricka. Fint det känns då. BRA MAMMA DU ÄR ELLEN.

Jaja. Nya säsongen av Broad City har börjat och om ni inte har sett den serien, omg. Gör det. Ca nu. Den är så fruktansvärt rolig. Sådär skratta högt så att Noa som sitter bredvid mig blir sur och går in i ett annat rum. Sen så läste jag om serien Togetherness och har nu sett första säsongen av den och känner mer... nja. Alltså alla hypar den och jag klämde ju åtta avsnitt på en  kväll så den är inte dålig. Den är bra.

Men det är något när man ska skildra ett äktenskap som blir sämre och sämre på tv. Det går så fort. Och det hör väl till saken antar jag, men det är liksom inte trovärdigt. Det går från "oj, vill du inte ligga längre" till "ska vi kanske skiljas" på ett par månader. Särskilt när det är barn med i bilden hade det varit rimligare om de hade skildrat söndrandet över några år. Speciellt de där perioderna där allt normaliseras. Nej visst, vi har inte sex längre, men det är väl okej ändå? Vi skrattar ju fortfarande ihop. Eller visst, vi har inte kul ihop längre, men vi ligger ju fortfarande med varandra ofta. Det nya normala, som inträffar i alla längre förhållanden. Frågan är ju när det nya normala har blivit för dåligt, DET är mer intressant. Inte när det går för fort. Nåja.

Åh! Jag provade det här med "baking makeup", dvs att låta concealer och puder "bakas" på huden. Främst använder man det under ögonen, och so did I.

Hahaha.

Antingen gjorde jag fel (mycket troligt) eller så är detta inte något som ska användas av folk med rynkor (också det mycket troligt). Har väl aldrig sett så sliten ut som efter det här. Men! Det var ändå bara ett prov inför imorgon kväll då jag ska ut med några kompisar, och jag föredrar ju att det blev dåligt nu än då.

Ibland är jag smart ändå.