Nu till något gulligt

I morse vaknade Noa och var sjuk. Sådär hostig, krasslig och skrovlig som man blir när man är riktigt förkyld. Majken vaknade före oss andra, och såg det tydligen som sin uppgift att ta hand om sjuklingen. 

När vi kom ner så hade hon:

- hämtat kuddar till Noa så han skulle slippa hosta så mycket. 

- hämtat ett glas vatten till honom

- frågat om hon skulle sätta på fläkten han har i sitt rum

- blåst upp en ballong som han kubde ha och leka med. 

När jag gjorde henne redo för förskolan undrade hon bekymrat om inte hon skulle stanna hemma och ta hand om honom, hon gör nog det bättre än jag. 

Detta gjorde min dag. Att vara fem år och ta hand om sin 11-årige storebror ändå. Det var så fint. 

Vid middagsbordet sen pratade vi om händelsen i Frankrike, när polisen tvingade en muslimsk kvinna att klä av sig. Barnen bestämde raskt att så länge Frankrike är såna rasister ska vi inte åka dit. 

Jag gör säkert mycket fel med mina ungar, men de är åtminstone väldigt omtänksamma och kärleksfulla. Och det är värt allt.