När man har barn vill man att dagiskorten ska bli bra. Så enkelt är det. Om inte annat för att det blir en jättebra julklapp. Men främst för att man alltid glömmer att skicka tillbaka de kort som blev misslyckade, och istället ligger de i någon byrålåda, trots att de kostade närmre 1000 spänn.
Det värsta är när fotografen är riktigt nonchalant och bara "ja, men vilken av de här fem bilderna tycker du blev bäst? Jag tyckte den där". Och så står man där och bara "eh... nej. Han ser smått efterbliven ut på alla. Gör om. gör rätt". Det är inte så att vi klär upp ungarna i dyra kläder och säger "le, smulan lilla, le nu för mammsen". Men jag vill åtminstone att mina ungar inte ska se ut som om de kommer gå kvar i förskolan tills de är nio år. (så såg nämligen en av dem ut förra året.)
Så tar fotografen fem bilder till och bara, "välj nu". Och då ska vi bestämma oss för om vi vill ha kortet där ena barnet tittar iväg men andra ungen ser helt normal ut, eller om vi ska ha ett kort på två barn där båda visserligen ler, men den ena känner vi knappt igen. Han har anlagt en märklig och okänd min som gör att vi tror att det är fel unge. Nån som älskar spääääderman och pang pang.
I år hade vi världens tur dock. Eftersom Noa ska byta förskola fick han ta kort på nya förskolan också. Så nu kommer vi få hem två kortpaket på honom. Ett som hamnar i byrålådan och ett som vi kan ge bort i julklapp. För bara ca 1000 kronor styck. Som hittat.
Nu kanske ni tycker att jag har varit lite taskiga mot mina ungar? Sagt att de sett smått efterblivna ut på kort and all. Men ni förstår, det skulle ni också ha sagt om ni hade sett korten. Dessutom kan de inte läsa och för det sjuttiofjärde så är det ju fotografen som är kass. Inte mina fina ungar.
Men ok då. Bara för att liksom jämna ut maktbalansen bjuder jag på ett kort på mig själv
Och syrran. Hon är i Thailand, så hon kan inte säga emot. *smått maktberusad*
I present to you: "vem är killen i jeansskjortan och kunde inte tjejen med det bruna håret ha tvättat och kammat det innan kortet?"
Men vadå? Är du med på förskolan när dom tar kort? Ska man vara det?
SvaraRaderaPå vår (nuvarande) förskola tar man de individuella bilderna på en lördag. Föräldrarna går dit själva och fotar sina ungar.
SvaraRaderaJag var med när A tog kort men fick inte se korten som blev tagna. Däremot försökte jag förklara ett antal ggr att han inte heter Sandgren, att faktum är att ingen i vår familj heter så. Fotografen skämtade bort det och skyllde på en vikarie som inte hade koll men bedyrade att det skulle bli rätt eftersom hon skrev rätt nu istället. Gissa vad det stod på kuvertet som landade i brevlådan till slut? Inte A´s efternamn utan Sandberg, fortfarande ett namn ingen av oss heter. :-)
SvaraRaderaFörresten är jag nyfiken på hur korten på A kommer gestalta sig. Han gillar ju både Spiderman, pang-pang, Pippi, Bamse, sy och pyssla m.m. :-D /Veronica
Noa gillar också späääderman (damn you kindergarten!!) men han behöver ju inte se ut som det bara för det.
SvaraRadera