Dagens citat

Herregud vad vuxna människor kan vara obetänksamma ibland. Idag när jag hämtade Noa kom en annan mamma och bara: "Ja, jag trodde ju att han var en flicka först. Jag sa det att "vem är den nya flickan, för jag såg bara hans lockar och den glittriga stickade mössan. Ha ha ha. Men Lisas mamma trodde minsann också att han var en tjej, hon sa 'den nya tjejen'. Eller hur Noa? Vi trodde att du var en tjej! För att du har såna lockar och i den där mössan såg du ut som en tjej."

Alltså, finkänslighet? Takt? Sunt jävla förnuft? Jag ville så gärna svara "och jag trodde att du var en mormor, med det där gråa håret du har. Det trodde faktiskt Noa också, ha ha ha. Du ser ut som en pensionär med ditt hår".

Jag fick liksom rädda situationen med att peka på en tjej som hade en Emiltröja och bara "ja, och Emil har lika vackra lockar som du, Noa".

Sen när jag kom hem drog jag hela historien för P på engelska, för att inte visa Noa att jag hade stört mig på det. Men eftersom han är så jävla smart (helt sjukt hur han kunde fatta), så sa han direkt efter att jag hade slutat berätta: "Ja, hon trodde att jag var en tjej! Tokigt!"

Så då avslutade jag med att pedagogiskt säga att den mamman var nog inte så smart. Vuxenpoäng till mig!

(Nej, det är inget fel med att vara tjej. Men vuxna människor ska väl ha vett nog att inte stå och skratta över ett barns huvud och skämta om hur han ser ut som en tjej.)