Har du några vänner?

Det slog mig en dag att jag inte är någons bästa vän. (Förutom min makes, men vi räknas inte. Vi är gifta.)

Jag tror inte att någon skulle svara "Ellen" på frågan "vem är din bästa vän?". Inte heller på frågan "vilka är dina tre bästa vänner?". Jag tror att jag kommer på plats fem nånstans. Om ens det. Det är inte meningen att vara ledsen och ynklig och skriva om det som att "varför har jag inga vänner", för det har jag. Jag har nog fler vänner nu än jag någonsin har haft. Men ingen av dem skulle nog se mig som sin närmsta vän, och jag har ärligt talat svårt att själv välja ut en som står mig närmast (återigen, förutom P då).

På något sätt är det väldigt symptomatiskt för hela mitt liv. Väldigt ironiskt också: med Lottaböckerna som ledstjärna strävade jag efter att ha en bästis. En nära vän som man delade allt allt allt med. En som var allt. Det där mytomspunna bästisskapet som skulle lösa alla problem i hela världen. Det var nog först när jag släppte de tankarna som jag började få vänner som jag kunde behålla, som jag inte kvävde, som jag fortfarande är vän med.

Men egentligen är jag ju inte ensam om det här. Hur ofta matas inte tjejer/kvinnor/tanter med budskapet om den där vännen som alltid finns där? Som förstår allting. I varje flickbok, i varje chick-litbok, i varje romcom finns de där. Väninnorna. De som aldrig sviker.

Jag skulle nästan vilja påstå att det kan vara minst lika förödande som att alltid matas med en väldigt romantiserad bild av hur ett kärleksförhållande ska vara. Allt som ger oss svåruppnåeliga idealbilder av hur ett förhållande ska se ut, oavsett om det är ett vänskaps- eller kärleksförhållande, är begränsande. Det ger oss en norm, en mall, och om man nu inte hittar precis rätt - vad gör man för fel?

Jag vet inte om det handlar om mig som person, eller de val jag har gjort (bildat familj tidigt), men nu står jag här och är ingens bästa vän. Är ingens "närmsta vännina" eller "girlfriend". Och på något sätt måste jag se det utifrån vad det är, och inse att den där bilden av hur vänskap se ut, den som jag har fått till mig via film, böcker, pjäser - den är inte allenarådande. Precis som att ett kärleksförhållande inte alltid innefattar två romantiska personer av motsatt kön som båda är väldigt snygga. ;-) Det ska nog gå bra till slut. With a little help from my friends.

Hur ser era vänskapsrelationer ut?