Känner ni det? Märker ni det? Livet har återvänt! Deppen är borta, dysterheten har försvunnit och tackgodegud för det. Jag kommer upp ur sängen, jag gråter nästan ingenting (förutom den vanliga gråten åt allt som är sorgligt, fint, vackert, hemskt etc.) och jag har tillförsikt. Eller som allas vår madick skulle säga: Jag känner livet i mig!
Låt er inte luras av det meterhöga snötäcket eller de manshöga snöhögarna eller av isen. Våren är här och min personlighet med den. Insert valfritt halleluja här.
(Egentligen borde jag väl kanske illustrera detta inlägg av mig med en bild där jag ser glad ut, men jag har en bad hair day, så jag vill inte. Man kan inte få allt på samma gång!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar