Same same

Ibland blir jag så trött på medvetna medelklassföräldrar som är så ivriga att döma trashföräldrarna som klär sina små döttrar som dockor. Missförstå mig rätt, jag är en av dem som dömer. Jag är en av dem, i allra högsta grad. Men det jag har tröttnat på är inte själva dömandet (vem vore jag då liksom?) utan att man bara har bytt ut det stereotypt flickrosa mot något annat.

Att överhuvudtaget behandla sina barn som några slags klippdockor är fel, oavsett om det handlar om rosa ryschpysch eller om coola ungar i stuprörsjeans och vintageskinnjackor som mammorna har fyndat på någon loppis. Det spelar ingen roll ifall man köper krimskrams på HM eller dyra IdaT-kläder på små specialbutiker - utseendet ska inte vara något som är viktigt för barn.

Jag säger inte att man ska köpa kläder som man tycker är fula, vem gör det? Inte heller tycker jag att man ska tvinga på barnen kläder som de inte gillar. Inte heller (jävlar vad jag helgarderar mig här) tycker jag att barn inte ska få känna sig fina. Men någonstans har det ju gått snett när man sitter och slår sig för bröstet för att man minsann inte har någon mesig liten prinsessa, men samtidigt har man dressat upp sin unge till en miniatyr av en rockabillytjej. Och det är helt ok, för herregud, det är ju lite annorlunda. Det är ju inte alls samma sak.

Att en mjuk prinsesskjol är enklare att leka i än ett par stela svarta jeans, det spelar tydligen ingen roll?

(Nu kastar hon sten i glashus igen, tänker ni. Men nä, det gör jag faktiskt inte. Våra ungar har typ... nästan inga fina kläder alls. Alltså på riktigt, de äger inga "finkläder". De har mjukisbyxor och t-shirts och kommer aldrig få hångla på skoldansen för deras föräldrar har uppenbarligen ingen känsla för stil.)