"Och sen... när lill-plutt har blivit jättestor och vill komma ut... då! Då får du åka till sjukhuset, och så kommer lill-plutt ut ur din snippa. Och det gör JÄTTEONT! Då säger du 'Aj aj aj, aj aj aj min snippa. Aj min snippa!' Sen kommer ni hem igen!"
Man bara, ja. Typ spot on.
Hahahaha, vad gulligt. Hon får ju det att låta så enkelt!
SvaraRadera(själv är jag livrädd och vågar inte ens tänka på vad som komma skall så småningom)
Sofie - åh, fast jag tycker faktiskt inte att det gör så ont. Men alla får ju olika upplevelser också. Men mitt tips är att läsa på. Det är lättare att hantera saker om man vet vad som händer! Gudrun Abascals bok är jättebra! :-)
SvaraRaderaGud ja, när det börjar närma sig kommer jag absolut att vilja läsa på så mycket som möjligt. Tack för boktipset, ska skriva ner titeln. :)
SvaraRaderaÄn så länge ligger mitt fokus dock mest på att ta mig igenom de första 12 veckorna. Har precis gått in i vecka 8, så det är en bit kvar.
Låter ju lätt som en plätt!
SvaraRaderaOch bättre än min 4-åring som tror att bebisar skärs ut ur magen av en doktor. Båda mina är födda så och jag orkar inte ta snippprylen nu. Är rädd att hela blommor och bin diskussionen kommer på köpet...
Just "aj, aj, aj min snippa" hörde jag nog faktiskt aldrig.
SvaraRadera