Förlåt förresten.

En sak jag avskyr med föräldrabloggar är när någon skriver saker och gör det till något unikt och "duktigt", när det snarare handlar om självklarheter som alla gör. Typ ett helt inlägg om hur de har förklarat för sina barn att det är dåligt med krig, eller att man inte kan äta godis varje dag. Och så avslutar med någon lite snusförnuftig kommentar, á la "de verkar har förstått poängen/tagit till sig budskapet, och det är jag glad över".

Ärligt talat? Orka framställa sig som någon superförälder för att man tar sitt ansvar och pratar med ungarna om de mest basala sakerna?

Och jag vet. Jag har säkerligen gjort precis samma sak, och ni har säkerligen stört er på mig då. Så från djupet av mitt hjärta: förlåt. Jag ska försöka att inte göra om det.