Trötthet overload. Cannot compute.

Herreguuuud vad trött jag är idag. Klockan nio stod jag i kö till en bytardag med barnkläder. Klockan tio öppnade den. Klockan tjugo i elva var jag på väg därifrån med en kasse full av kläder, och så ömma fötter. Fast inte i kassen då.

Sen hem och trädgårdsarbete och rabattrensning omgärdad av rök från eldtunnan och så lunch ute och fika ute och leta reda på saker att sälja på skolans loppis imorgon, och så märkning och sortering med övertrötta barn som åt sotiga korvar lite överallt och nu äntligen får jag sitta ner ordentligt och jag är så trött att jag vill gråta. Fysiskt och psykiskt trött.

I kön i morse stod jag framför en kvinna som jag höll på att bli galen på. Hon pratade konstlat bebisspråk med sina barn som var ca 6-9 år gamla. Why?! Varför gör man sånt? Hon lät som en sån tant som läser sagor på bibblan, eller som en tandsköterska som ska övertala ungarna att det inte alls är pest och pina hos tandläkaren. Jag var på vippen att fråga om hon alltid pratade så med sina barn, eller om hon gjorde det för att vi som stod nära hörde på.  Hade jag inte haft en så bra köplats hade jag bytt ställt mig längre bak direkt, för en tidig lördagsmorgon orkar jag helt enkelt inte lyssna på en människa som säger saker som "Tog du en kaka till lilla gumman? Gjorde du det? Jaa, det gör du rätt i vännen. Mumsa på du bara lilla älskling, mumsa på så mycket du vill du." med sin allra sötsliskigaste röst.

Varför gör man så?

Nu ska jag lägga barn och sen göra sushi och se på tv och gråta över att min stackars onda trädgårdsarbetesrygg gör att jag aldrig får chans på Esmeralda.