Ännu mer saker jag provoceras av: när folk säger att det är lika illa att slå tillbaka/hämnas/säga något elakt om den som varit dum.
Eh nej? Det är det INTE! Om en unge oprovocerat slår omkull mitt barn är det inte ens pyttelite lika illa ifall mitt barn slår tillbaka. Inte alls. Det är inte bra, men det är liksom så långt ifrån lika illa att det motsvarar avståndet mellan solen och jorden ungefär.
Ifall min chef tafsar på mig och hotar med att jag ska förlora jobbet om jag skvallrar så är det inte alls lika illa ifall jag sprider ut ett rykte om honom som säger att han gillar att sätta på fjortonåringar. Inte alls faktiskt. (Jag pratar rent moraliskt, inte lagligt och självklart borde man gå genom facket men släpp det nu, vi pratar värderingar inte faktiska exempel.)
Ifall min pappa sätter mig i en skuldfälla och jag kallar honom för en jävla äckelidiotisk gubbfan så kan jag göra det miljoner gånger om och det kommer ändå inte i närheten av att vara lika illa som att göra det han gjort.
Jag blir så provocerad av människor som anammar detta "vända andra kinden till"-tankesätt och låtsas att det är av naturen givet, eller någon slags allmän FAKTA att det ska vara så? Det är det inte. Den som börjar är värst. (Och ja, då kan man självklart problematisera och säga att ja, men tänk ifall en kvinna blir psykiskt misshandlad och en dag ger en örfil tillbaks på ännu en kränkning, får då mannen slå tillbaka för att hon började? Eh nej, för då började ju han serrni!) Jag tror att ni fattar vad jag menar ändå, eller? Rent generellt är det värre att börja, men om vi anstränger oss kan vi säkert hitta exempel där det inte är det, men det kan vi ju strunta i eller hur?
Och på det ämnet så får mina barn freda sig med våld ifall det behövs. De ska inte behöva ta slag och nyp och sparkar utan att få putta bort, slå bort handen eller freda sig med den mängd våld som krävs. Aldrig mer, men heller aldrig stå och bara ta emot.
Vi vuxna skulle ju aldrig göra det. Fan heller att barn ska behöva göra det då.
Jag håller inte med. Jag tycker det viktigaste är att försöka ha en attityd som mer eller mindre stämmer överens med att vända andra kinden till. Av den enkla anledningen att det sällan kommer något gott ur att sänka sig till samma låga nivå som den som började. Mina föräldrar sade alltid - gå därifrån och prata med någon vuxen. Och det är vad jag kommer lära mina barn också. Nu när vi är vuxna får man ju överföra det på att ringa polisen/hämta en vakt etc istället. Jag tror att våld föder våld. Jag tror att risken för att det hela utvecklar sig till ett slagsmål är mycket större om man slår tillbaka för att freda sig än om man går därifrån.
SvaraRaderaMed det inte sagt att jag inte kan förstå kvinnor som brukar våld tillbaka när de blivit misshandlade eller våldtagna, men det är alltid det sämre alternativet i mina ögon.
Ja men självklart ska de hämta någon vuxen eller säga ifrån, men ibland är man i en situation då det inte räcker eller fungerar och då har alla - barn som vuxna - enligt mig rätt att freda sig. Aldrig slå TILLBAKA, det är en annan sak, det får de inte göra. Men värna sig, skydda sig, få bort den som attackerar.
SvaraRaderaJag förstår inte varför det ska komma något gott ur något heller? Om vi nu pratar vuxna så kommer det ju inget gott ur att vända andra kinden till heller om man ska se det ur det perspektivet?
Men på vilket sätt är skitsnack att freda sig? Det hamnar i min värld i kategorin ge igen
SvaraRaderaJa? Jag pratade ju om två olika saker.
SvaraRaderaJag har inga moraliska problem med hämnd heller. Att ge igen kan vara jätteförlösande och välförtjänt.
Det goda som jag ser det är ju i detta fallet att våldet/kränkningarna etc får ett slut istället för att fortsätta genom att offret ger igen/hämnas.
SvaraRaderaOch nej, jag tror absolut inte på hämnd som förlösande utan tror att det triggar våldsspiraler och gör att det är svårare att gå vidare.
Mm, men om vi skiljer på våld och hämnd? Att gömma räkskal i gardinstången är ju hämnd som inte har med våld att göra. Att sätta ut en annons om att personen säljer ngt mycket attraktivt för en mkt låg summa har ju inte heller med våld att göra.
SvaraRaderaJag är absolut inte för våld, och det kanske var dumt av mig att ta upp att "freda sig" i samma inlägg som hämnd etc.
Men alltså:
Att hämnas (barnsligt, elakt eller retsamt) är okej så länge det inte överstiger vad personen har gjort dig.
Att slå tillbaka är inte okej (dock absolut inte LIKA ILLA som att börja), däremot är det okej att freda sig och använda våld i självförsvar. För barn såväl som vuxna. Bäst är så klart om det går att undvika dock.
Slå tillbaka, så jävla underskattat.
SvaraRaderaMmm, jag kan förstå dig men delar inte din uppfattning. Jag försöker verkligen undvika all typ av hämnd. Jag tror inte att hämnd per se kan föra något gott med sig, varesig det handlar om räkskal i gardinstången eller att ge någon en rak höger.
SvaraRaderaKanske är jag alldeles för moralisk men jag tror att vi i det lilla också visar på hur vi ser på det stora. Att om vi t ex tycker att det är ok att lägga räkskal i gardinstången hos någon som gjort oss illa så är det sedan svårt att hävda mandat när det är dags att säga till sin tonåring att det inte är ok att ge någon en rak höger som svar på en örfil. Sen tycker jag också att hämnd inbjuder till fortsatt konflikt och om man överför det till det stora perspektivet så tänker jag på George W Bush efter 9/11 och jämför det med Norges statsminister Jens Stoltenberg efter Utöya som sa "we will retaliate with even more democracy".
Sen är jag också övertygad om att man som person i längden mår bättre i sig själv om man står över hämnd. När jag ser tillbaka på situationer där hämnd kanske skulle varit rimligt så känner jag mig stolt över mig själv att jag kunde släppa det och gå därifrån och vara "the bigger person". Jag tror också att det ofta för "förövaren" kan vara det värsta. Att bli ignorerad. Att visa att man inte bryr sig ens tillräckligt för att ge igen.
Oj, vad långt det blev nu. Otroligt intressant ämne! :-)
comet, det är alltså inte en fråga om moral utan om
SvaraRaderapreferenser när det gäller form av hämnd.
Aykay: Var det en fråga eller ett påstående?
SvaraRaderaVarken eller, ett konstaterande. Jag vill bara smacka till så att det kan kännas bra i mig medan du vill det du tror är värsta tänkbara för förövaren! Och det försökte du smyga förbi med som MORALISKT! Ha ha ha ha!!!
SvaraRaderaPyyyyys på den självbilden.
Aykay: Nej jag vill inte det som är det värsta tänkbara för förövaren. Det var en reflektion, att jag tror att det kan vara värre att bli ignorerad än att bli hämnad på. Jag vill dock alltid välja det som får ett slut på en konflikt och inte eldar på den. Dvs inte hämnas eller ge igen.
SvaraRaderaOkej så man får också tex ta lagen i egna händer då eller om det handlar om ett hämdbrott? :P
SvaraRaderaAnonym - självklart inte. Alltså, när jag diskuterar gör jag det till 99% rent filosofiskt och hypotetiskt. Inte hur man exakt får eller ska göra i verkliga livet.
SvaraRaderaMen tillbaka till det här med att ett barn möter våld med våld. Om du för ett ögonblick kan släppa det här med att diskutera ur ett filosofiskt och hypotetiskt perspektiv - vad vill du lära dina barn? Att slå tillbaka? Tänker att eftersom du är är förälder har du kanske ett genomtänkt förhållningssätt?
SvaraRaderaJag arbetar inom förskolan. Det händer aldrig att vi uppmuntrar barn att vända andra kinden till. Däremot accepterar vi inte att de bemöter våld med våld. Vad vi vill lära dem är att tänka själva och säga ifrån när någon gör något som inte är okej. Det är svårt att låta bli att slå tillbaka om du får dig en knuff eller annat tjuvnyp. Vi pedagoger jobbar i motvind men barn är så smarta - du skulle kanske bli förvånad om du visste hur ofta jag hör ett barn säga ifrån på allvar och hur tydligt det är att det har så jävla mycket bättre effekt hos den som slog först.
Ingen kan säga att det är enkelt att lära barnen stå upp för sig själva med helt andra verktyg än att slå tillbaka. Men jag kan säga att jag tror att mitt jobb skulle vara bra mycket enklare om alla föräldrar hade lite högre tankar om sina barns förmåga att lära sig andra (smartare) vägar att hantera mobbare och andra osäkra översittare än att slå tillbaka. Du vet, det leder ju liksom ingen vart.
Jag förstår inte riktig vad du pratat om eftersom jag varit tydlig med att mina barn inte får slå tillbaka.
SvaraRaderaHoppsan, där var jag visst otydlig? Vad jag frågar om är alltså vad du vill lära dina barn. Eller i ett vidare perspektiv, vad tycker du kan vara bra att vi alla lär våra barn. Dessutom försökte jag nyansera bilden av oss som inte accepterar att man ger tillbaka med våld. Att det t.ex. aldrig får handla om att barnen ska vända andra kinden till. Uttrycket betyder väl att man förbereder sig för en till smäll/knuff/annat våld?
SvaraRaderaDu skrev bl.a. "Ännu mer saker jag provoceras av: när folk säger att det är lika illa att slå tillbaka/hämnas/säga något elakt om den som varit dum.
Eh nej? Det är det INTE! Om en unge oprovocerat slår omkull mitt barn är det inte ens pyttelite lika illa ifall mitt barn slår tillbaka. Inte alls. Det är inte bra, men det är liksom så långt ifrån lika illa att det motsvarar avståndet mellan solen och jorden ungefär."
Jag tyckte att det kunde vara intressant om du ville utveckla själva resonemanget. Men det är ju inget krav jag försöker ställa på dig. Det var allt. Hoppas att du nu i alla fall förstår vad jag menade.
Jo, det är klart jag kan utveckla. Det är dock inte konstigare än så här:
SvaraRaderaMin barn får inte slåss. De får freda sig om det är nödvändigt men inte slå tillbaka. Om de ändå, trots vad vi lär dem och trots vad de vet, slår tillbaka så är det aldrig lika illa som att vara den som börjar att slå.
Det är egentligen två vitt skilda saker, men jag trasslade in mig i tankarna och spann vidare på det och då är det ju inte konstigt att det kan bli förvirrat.
Jag är enormt emot våld. Sådär att mina barn inte får leka våldslekar och folk tycker att jag är hysterisk. Bara för att förtydliga.
Jamen precis, beter sig någon som ett svin mot en så får de väl förstå att de kommer få igen! När min pojkvän för x antal år sedan dumpade mig så knullade jag med hans kusin. :) så gåre.
SvaraRadera