Säger upp mig från föräldraskapet.

Jag har nyss lämnat in en artikel till Föräldrar&Barn, en artikel som handlar om att skriva offentligt om sina barn. En ledtråd: typ alla jag pratat med är emot det. Så därför tänker jag föregå med gott exempel och inte skriva att mina ungar är små jävla monster idag som gör allt för att göra mig galen. Självklart är de små änglar som aldrig någonsin ger mig rynkor eller grå hår.

Helt utan anledning har jag alltså lust att säga upp föräldraskapet idag. Jag vill inte. Jag orkar inte. Jag vill flytta hemifrån och vara en 28-åring som precis börjat plugga, är singel och fri och BARNLÖS. Just ikväll känns det så lockande att jag nästan gråter vid tanken på det.

Detta jäkla novembergråa mörker tar knäcken på mig och oss. På mig framförallt. Jag tänkte just "jävla mongo" om mitt barn som var helt oresonligt. Jag vill inte. Jag är så jävla trött. Särskilt när det är allt sånt som bara måste göras. Och det är så mycket jobbigt som jag inte kan eller vill skriva om här oavsett vad experter säger eller tycker, men det sliter.

Det bästa för folkhälsan vore betalda nannies till alla föräldrar, ledigt från jobbet och gratis hämtmat under hela november. Bara stanna i sängen, se på film och slappa.

Så himla himla trött på att vara förälder just ikväll.