Saker jag inte förstår mig på: "Det är ju principen..."

Principer. Fattar dem inte. Förstår mig inte på dem. Känner mig rätt så förvirrad inför hela konceptet.

Eller det är väl att hårdra det lite, självklart har väl jag också principer. Våga inte sätta upp en adventsljusstake före första advent till exempel. Eller det kanske är att vara traditionsbunden, inte principfast? Jag vet inte, SÅ förvirrad är jag av det.

Men när man i diskussioner till sist kommer till "det är själva principen" så känner jag bara att jag verkligen inte förstår. Detta uppstår oftast i diskussioner om till exempel att dricka alkohol ihop med barn, framförallt på julen. Det GÖR man ju bara inte, säger principen. Varför man inte gör det (så länge man inte blir berusad), det framgår inte. Mister principo har sagt det och då är det så det är.

Jag fattar inte.

Och jag hamnar alltid i hätska diskussioner eftersom i min värld så kan man debattera en sakfråga rätt ordentligt utan att vara minsta lilla osams för det, men folk tar så jäkla illa upp och blandar ihop sak och person och då slänger de ett "kan du inte förstå självklarheter så är det ju ingen idé att diskutera med dig" i ansiktet på mig och jag känner bara att nej, det är det väl inte då. För jag FÖRSTÅR inte?

Principer. Barn får inte svära och man ska berätta om otrohet direkt och fjortonåringar får inte sova med sina pojkvänner och alla dessa saker som det faktiskt finns argument för. Eller hur? Men ändå hamnar man i att det handlar om en princip helt enkelt och så tycker man att det ska duga.

Fan heller.