Glad och tacksam.

Nej, jag tänker inte börja predika om att göra affirmationer eller säga att boken Eat, pray, love har förändrat mitt liv. Herregud, jag mår illa bara vid tanken.

Däremot så ÄR jag väldigt glad och tacksam idag. För att jag har en sån fin familj: mamma och syster som bjuder mig på Stockholm Horse Show, och en make som trots att jag har varit iväg hur mycket som helst under hösten inte klagar när han blir ensam med barnen ännu en helg.

Och så har jag tänt en brasa och jobbar samtidigt som den sprakar och vinden viner utanför och jag dricker te och äter pepparkakor och mandariner och längtar till julen så det gör ont i mig. Så: glad och tacksam!

Sist jag var på Sthlm Horse Show var jag gravid med Majken. Gången innan dess var jag i v. 13 eller så med Noa, hade magen full med bristningar (alla jag skulle få faktiskt) och inga kläder att ha på mig. Och gången innan dess var jag väl tonåring och hade fortfarande en egen ponny vad jag vill minnas. Så i år blir det lite annorlunda: jag kommer dels kunna sitta på hårda bänkar i Globen utan att ha en graviditetsrygg som tar stryk, och dels har jag ingen ponny att handla grimskaft och ryktborstar till i pausen. Men lika glad för det är jag, för det finns inget som startar julstämningen så mycket som julshowen i slutet.

Nu ska jag skriva klart mitt reportage om resan till Budapest. Lite svårt att tänka mig att för en vecka sedan var jag fortfarande i tjugo graders värme, och nu idag är det isande kallt och blåsigt här hemma. Jag föredrar värmen, trots att jag klagade på den i förväg. Ska inte hända igen, jag lovar!