I denna ljuva sommartid

 Not.

Eller jo, sommartiden är ju ljuv. Men alltså... varför tror jag jämt att sommaren ska bli en lång fantastisk period med nöjen, fester och vänner när sanningen är att 99% av tiden tillbringas i sommarstugan med sura barn som bara vill hem till sina skärmar?

Ja. Det är löjligt att klaga när vi faktiskt HAR en fantastisk sommarstuga att vara i.
Ja. Det är självklart bara vårt eget fel att ungarna är skärmberoende och hatar stugan (obs, jag är på dåligt humör idag, det är inte riktigt så illa som jag får det att låta.)
Ja. Jag tänker ändå klaga.

Nej men jag vet att folk generellt inte lever som Elsa Billgren (hennes instagram är den nya Pripps blå-reklamen när det kommer till att ge folk ångest över hur misslyckad deras sommar är i jämförelse), men ändå. Liiite av hennes liv kunde jag väl ändå få? Om inte huset på Gotland, så rika föräldrar? Om inte rika föräldrar, så vacker stadsvåning? Om inte vacker stadsvåning, så fantastiskt socialt umgängesliv med massa vackra vänner som bara längtar efter att umgås hela sommaren med mig? Om inte det så... nej jag vet inte, behåller nog helst mina egna ungar och min egen klädstil ändå.

Man ska inte tro att gräset är grönare och så vidare, och jag har en miljard bra grejer i mitt liv, jag vet. Men det är det där med att inte lyckas få till det liv jag vill ha, det skaver ibland lite extra. Jag är såklart fullkomligt unik med att vilja ha mitt liv perfekt på alla sätt, jag vet. I'm quirky osv. 

Nej men nu ska jag sluta klaga. Okej en grej till: fucking EM är förstört för att Frankrike åkt ut! Ja ja, Sverige åkte också ut, men det VISSTE man ju att vi skulle göra när som helst. Frankrike hade ju möjlighet att vinna? De är regerande världsmästare. Skyller allt på Griezmanns fula frisyr. 

(Kul grej: Noa har börjat döma fotboll - vanlig fotboll utöver amerikansk fotboll som han redan dömt ett par år - och helt plötsligt får jag inte vara förbannad på domaren längre. Eller okej, det han faktiskt blev arg över var väl att jag sa att jag skulle bombhota domaren, men petitesser. Roligt att han identifierar sig så mkt som domare nu.)

En hund hade gjort ett bättre jobb

 Alltså, det finns typ inget just nu som gör mig lika förbannad som alla restriktioner/inställda saker som drabbar barn och ungdomar på grund av pandemin. Särskilt inte när de är helt godtyckliga och har noll relevans, utan görs bara för att... man hatar barn? Man vill jävlas så mkt man kan? Man vill verkligen verkligen skicka signaler om att ALLT kul ska vara inställt?

Noa slutar ju åk 9 i år och balen är inställd. Det kan jag förstå, massor av ungdomar från olika skolor skulle ha samlats osv. Tråkigt, men rimligt. Men på skolavslutningsdagen brukar de tydligen åka båt klassvis till nån plats för avslutningslunch (jag har fått min info från en 15-årig kille, därför är den knapphändig), men det är också inställt pga corona. De får alltså inte åka båt - utomhus! - till en lunch där alla nior på skolan samlas? Jag fattar inte, det är ju helt urbota korkat. Det är liksom "nej ingenting som är festligt får hända, det skickar fel signaler". 

Eller som Majkens skolavslutning. Nu har de ju lättat på restriktionerna och man får för fanken vara hundra personer på kulturevenemang. Varför kan de inte ha skolavslutningen som vanligt, men klassvis istället för hela skolan? Samlas, sjunga och sen gå hem. Med föräldrarna i publiken. Nej, istället ska det vara helt publikfritt och ske på skolgården istället för i stadsparken som vanligt. JAG FÅR SPADER!

Emmy då. På hennes skola har de en "lattjo lajban"-dag varje år i slutet av terminen. Det innebär att alla klär ut sig (maskeradtävling) och man bakar tårtor till en tårttävling. Finns det nån anledning att det ska ställas in pga corona? Självklart inte! Är det inställt? Jomenvisst. Det är så jävla märkligt hur det är så lätt att bara ställa in precis allt som går, istället för att försöka lösa det på bästa sätt. 

Generellt har ju barn och unga fått ta den absolut största delen, jämfört med hur liten risk covid innebär för dem. Visst, äldre har fått isolera sig - vilket väldigt många av dem inte gjort - men de löper ju också störst risk att bli sjuka. Men nåt är ju jävligt skevt när studenterna inte får ha utspring, fast shoppinggalleriorna får ha öppet. Barn får inte träna sina sporter fullt ut, men vuxna får trängas i skidbacken. Unga får absolut inte fira att de tar studenten, eller slutar nian, eller tar körkort, eller fått ett jobb... men stora arbetsplatser får kräva att deras anställda kommer in och jobbar på kontoret. 

Vem som än är ansvarig för att planera skolavslutningar i Örebro kanske skulle läsa det här och tänka "jaha, men gör det bättre själv då?". Eh, ja tack? Låt mig! Lovar att jag gör ett bättre jobb. Lovar att Bibi gör ett bättre jobb till och med. Seriöst. Sån idioti.

Blommor, lera, böcker och franska agenter

Ja, jag är ju en periodare i mina intressen. Och ibland blir det så att intensiva perioder med något sammanfaller med intensiva perioder av något annat. Som just nu. Jag gör massa smycken i lera, jag har svept tre säsonger av ”ring min agent” så fort att jag börjat tänka på (stapplig och usel) franska ibland, jag har läst typ fyra böcker på två dagar... och så har jag torkat blommor. 

Schack! Just ja! Jag tvingar både min man och Noa att spela schack med mig, men eftersom jag börjat bli bättre än dem så vill de sällan. För typ en månad sen visste jag inte mer än hur pjäserna får röra sig, och att damen är bäst. Sen fick jag för mig att lära mig att spela schack (faktiskt långt efter jag sett Queen’s gambit) och drog ner en app och blev helt hooked?! Det var jag inte beredd på. Pga min adhd-hjärna trodde jag inte att ett strategispel där man måste tänka flera steg i förväg skulle vara nåt för mig, men jag älskar det. Där ser man. 

Så ja, det är jävkigt mkt aktivitet just nu på jobbyfronten. Blir ju så, när man håller på att tråkas ihjäl. 

Been there, read that

 Förra årets lästa böcker kommer här. 

Det är viss sortering, på så sätt att den absolut sämsta läggs i slutet med en sågning, och att mina favoriter kommer först. Men sen harjag inte sorterat bättre. Jag menar... orka.

Samlade verk - Lydia Sandgren
En halv gul sol - Chimamanda Ngozi Adichie
Rotvälta - Tove Alsterdal
Ya Leila - Donia Saleh
De sju morden på Evelyn Hardcastle - Stuart Turton
Att tro på Mister Pip - Lloyd Jones
Tigrar i rött väder - Liza Klaussmann
Hundra skäl att leva - Richard Roper
Svärmodern - Moa Herngren
Queenie - Candice Carty-Williams
Själarnas Ö - Johanna Holmström
Det svarta trädet - Tana French
Den sorgsne busschauffören från Alster - Håkan Nesser
Ödesmark - Stina Jackson
En dag ska jag lämna allt det här - Katarina Bivald
Kirke - Madeline Miller
Sent på dagen - Tessa Hadley
Där kräftorna sjunger - Delia Owens
Där fåglarna slutat sjunga - Jenny Quintana
Small pleasures - Clare Chambers
Svarta näckrosor - Michel Bussi
Min mörka vanessa - Kate Elizabeth Russel
Jag ser allt du gör - Annika Norlin
Vi kunde lika gärna aldrig nånsin mötts - Mhairi Mcfarlane
Jungfrustigen - Philip Teir
Främlingen - Elly Griffiths 
Idag ska allt bli annorlunda - Maria Semple
Silvervägen - Stina Jackson
Säg inget om Lydia - Celeste NG
Himmel över Alaska - Kristin Hannah
Ormarna - Sadie Jones
Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt - Gail Honeyman
Ränderna går aldrig ur - Agnes Hellström
Goda grannar - Mattias Edvardsson
Jonathan bortom all kontroll - Meg Rosoff
Evelyn Hugos sju äkta män - Taylor Jenkins Reed
Drömhuset - Veronica Henry
Adhd, från duktig flicka till utbränd kvinna - Lotta Borg Skoglund
Som pesten - Hanne Vibeke-Holst
Stormvakt - Kristina Ohlsson
Strandläsning - Emily Henry
Hon den roliga - Alba Mogensen
Ciderträdgården - Veronica Henry
Terapeuten - Helene Flood
Glass houses - Louise Penny
A great reckoning - Louise Penny
The nature of the beast - Louise Penny
Det är inte jag, det är du - Mhairi McFarlane
Bergens stjärnor - Jojo Moyes
Vuxna människor - Marie Aubert
Person okänd - Susie Steiner
Saknad, förmodad död - Susie Steiner
Den oändliga familjen - Cilla Naumann
Offermakaren - Viveca Sten
Floden hem - Hannah Richell
Jag borde sagt det först - Annika Wall
Överlevarna - Alex Schulman
Fjärilsvägen - Patrik Lundberg
Jul i krinolin - Amanda Hellberg
Bokcirkeln vid världens ände - Frida Skybäck
I hjärtats bibliotek - Phaedra Patrick
Ett väldigt stort hus på landet - Claire Sandy
Dockorna- Katarina Wennstam
En oönskad julklapp - Sara Molin
Det slutar med oss - Colleen Hoover
Bröllopsfesten- Lucy Foley
I sommar blir det nog bättre - Sisko Savonlahti
Männen i mitt liv - Sofia Rönnow Pessah
Fjärilsrummet - Lucinda Riley
Hem till Scupper Island - Kristan Higgins
På andra sidan Hudson River - Kristan Higgins
Jul i strandhuset - Veronica Henry
Sanningens ögonblick - Kristin Hannah
Livets aviga och räta - Kate Jacobs
Moratorium - Monca Rehn
Hjärtats bokhandel - Veronica Henry
Ett år av vila och avkopplinge - Ottessa Moshfegh
Den där kvällen - Sheila O'Flanagan
Lögnarens flickvän - Catherine Ryan Howard
Dödligt arv - Rachel Rhys

SÄMST:
Kärlek i mån av snö - (författarens lamn utelämnas av barmhärtighet)
Så här skrev jag om den:
"Det enda som fick mig att ta mig igenom den här boken var tanken på hur jag skulle kunna lustmörda den sen. Vad är så illa då? Utan inbördes ordning:
1) Ingen pratar, alla tjuter av skratt eller skriker av bestörtning eller flämtar av indignation. Främst skrattar de. Jag har aldrig läst om några som så ofta skrattar så de gråter, och INGENTING som sägs är roligt?! (första bilden här nedanför)
2) Den absurda historien om svenska akademin som är huvudpersonens arbetsplats. Det är som att författaren ville bevisa att hon också hade kunnat skriva "Klubben" (det hade hon inte), vilket resulterar i långa sidospår där folk pratar om Horace, Sara Danius, Katarina Frostensson osv. Komplett med hänvisningar till citat?!
3) Inga detaljer stämmer. Se bilderna nedan för exempel. Kom brorsan Oscar år 1991 eller 1992? Var storebrorsorna 14 eller nästan 18? Hur kan storebror Kalle bara vara 2 år äldre än lillebror oscar när de är vuxna, när han var 10-14 år äldre som barn?
4) Jag bara måste nämna de usla dialogerna igen. Vansinnigt
5) Nivån på språket och korrläsningen. Båda ligger nära noll. Vid ett tillfälle är huvudpersonen "coollugn". Inte ko-lugn, utan cool-lugn. Alltså...

Läs. Inte. Denna. Bok! Det gör mig så förbannad att sån här slapphet och nonchalans inför läsaren accepteras. Gud, höll på att glömma! Vid ett tillfälle beskriver en karaktär sin förläggare som en förläggare som en jättehärlig och bra person vid namn Louise. Boken är utgiven på Louise Bäckelins förlag... (där de uppenbarligen inte kostar på sig korrläsare)."

Nytt år, ny hobby!

 Jag har börjat med två nya saker: vinterbad och att göra smycken av lera. Det ena - vinterbadet - lär jag fortsätta med eftersom bada är min stora passion (sjukt trist liv jag har), men det andra lär jag tröttna på inom två veckor. Det brukar vara så med mina hobbies, nånstans mellan 2 veckor och 4 månader håller de i sig. Under senaste åren har jag tex gått igenom bullet journaling, hand lettering, att rita blommor, att rita små "doodles" i form av typ träd eller berg, att göra blommor av silkespapper (!)... och säkert en mängd saker jag glömt.

Vinterbad då. JA det är astrendigt just nu och jag känner mig aslöjlig som tycker så här, men det gör jag, nämligen: jag borde inte räknas in i såna som börjar vinterbada för att det är trendigt, för min mamma har faktiskt vinterbadat i typ ett ÅR! Har JAG vinterbadat förut? Nej. Men min MAMMA har, och därför ska jag inte få en släng av skopan när folk ba "guuud alla börjar vinterbada helt plötsligt".

Japp, min logik är ofelbar. Jag vet. 

Vinterbad är såklart inte samma som sommarbad. Det är liksom mer "sänka ner kroppen i en isvak och försöka kontrollera andningen" och mindre "dyka i och bada en timme". Men ändå, när man har kommit upp är det en så oerhört skön känsla. Har dock köpt speciella badstrumpor för att inte fötterna ska värka så jävla mycket av att stå på is och snö. 

Smyckena då? Varför har jag börjat med en hobby som de flesta ägnade sig åt i mellanstadiet?
Så här: det finns ju INGET att göra efter jobbet. Vädret är piss, mörkt och kallt ute, man får inte träffa folk, kan inte ge sig iväg nånstans och jag är så trött på att slökolla på nåt på netflix eller liknande. Så en dag förra veckan stod jag bara inte ut med tanken på ännu en astrist kväll utan nåt att göra, så jag gick och köpte lite lera och krokar till örhängen och sen gick jag hem och gjorde örhängen.

Blir det fint? Nja. Har jag väldigt många idéer men ingen förmåga att utföra dem? Ja. Kommer detta sluta med att jag har typ 20 par halvfula örhängen i lera som jag aldrig kommer använda? Troligtvis.

Men det gav mig nåt att göra ett litet tag i alla fall. Och just nu är allt som lättar tristessen välkommet. 

Ja men god fortsättning då

 There was jul, there was nyår. Julen var supermysig, lågmäld och alldeles lagom. Vi öppnade julklappar, åt god mat och spelade sällskapsspel. Oerhört unikt och annorlunda. Nyår var värdelöst jämfört med andra år, men vi klädde åtminstone upp oss och gjorde trerätters och hade quiz och bubbel och så sköt grannarna av lite fyrverkerier så att det åtminstone blev lite firande.

Och nu då?

Jag har för en gångs skull INTE städat ut julen än. Syster med familj kommer till helgen för att fira lite jul ihop och det vore mysigt att ha julgran och julpynt kvar tänkte jag. Men på söndag åker allt. Jag vet, jag vet... tjugondag knut osv. Men det blir liksom krock för mig när vardagen börjat och man går i skolan och jobbar och så ser det ut hemma som att julledigheten pågår. Nej in med krispiga (hatar det ordet) tulpaner och börja längta efter vår. Bara tre månader för tidigt.

Nyårslöften? Det är ju svårt när man verkligen inte vet hur året kommer se ut. Jag har ökat mitt läsmål till 100 böcker, det ni! Förra året läste jag 82 böcker och hade ett mål på 75, så i år tänkte jag utmana mig själv rejält. Anledningen till att det blivit så många fler böcker lästa i år än tidigare år är för att jag börjat läsa e-böcker på en ipad och har ett Nextory-konto. Who knew att enklare tillgång till böcker skulle öka ens läsande? Galet!

Och nej, jag räknar inte in ljudböcker i dessa 100. Dels för att jag avskyr ljudböcker (har noll fokusförmåga, wonder why) och dels för att det för mig inte gills som läsande. Om jag nu har läsutmaningar för att öka den tid jag lägger på att läsa (jämfört med t.ex. tv-tittande eller tiktok-surfande) så kan jag ju inte räkna in nåt som inte är Att Läsa. 

Anyhow. Mitt andra nyårslöfte är att skaffa en hobby som Tar Mig Hemifrån. Svårt innan vaccinet kommer, I know. Svårt även eftersom jag letat efter en hobby jättelänge men verkligen inte hittar något. Jo, jag ska börja vinterbada! Det gjorde jag och min kompis på nyårsafton och förutom att mina fötter gjorde ont som fan så var det en härlig upplevelse.

Apropå fötter: på julafton trampade jag på en glasbit som kilade in sig i hälen. Vi fick inte ut den under julafton, inte heller under följande dagar. Till sist bet jag i det sura äpplet och gick till jour-vårdcentralen... som inte HELLER fick ut den lilla glasflisan. De satte på ett plåster som ska "dra ut" grejer ur foten och hänvisade mig till vanliga vc om det inte skulle hjälpa. Well, det hjälpte inte. Så jag ringde vanliga vc som sa att om inte jour-vc får ut den kommer inte vi få ut den. Du får gå till akuten.

Akuten? Ja dit går man ju gärna i coronatider och under nyårshelgen osv. Well i lördags pallrade jag mig dit trots allt bara för att få gå hem igen efter en timme. Eftersom den är så liten och foten har läkt igen utanför glasflisan får den sitta kvar. Tydligen kommer kroppen vänja sig vid att ha den där till sist och då kommer det sluta göra ont att belasta hälen. Well, vi får väl hoppas.

Jaja, det är bara en fot som är skadad i alla fall. INTE! För på nyårsafton lyckades jag dra ut en byrålåda för långt så den ramlade rakt ner på min tå på andra foten. Rakt ner på stortån som fick ta hela smällen. Så nu har jag en blå stortå på ena foten och en glasbit i hälen i andra foten. 

Varför händer sånt här bara mig? För att jag är klantigast i världen? Okej då. Rimligt.