torsdag 5 oktober 2023

This and that

 Här är några saker jag reflekterat över på sistone (Vem frågade? Ingen, men försöker komma in i det här med att blogga och bara skriva grejer rakt ut i ingenstans igen. Som på twitter, innan det också självdog typ.).

Eller alltså, reflekterat låter ju sjukt djupt, jag har haft flyktiga tankar kring saker. Om ens det. Nej men till exempel det här med att (nästan) hur skitdåligt livet är (och det är verkligen inte bra just nu) så går det ändå att tycka att det är så himla mysigt att ligga i en säng med skymning utanför fönstret och massor av fåglar som flyger i flockar över taken, great british bake off på ipaden och en unge bredvid sig. Det är tacksamt att det i alla fall går att märka att sånt är fint, trots att man kanske går på ren överlevnadsinstinkt i övrigt.

Annan grej jag funderat över är hur jävla chockad Ellen 29 år hade varit över att Ellen 39 år inte bara pysslar och donar, utan målar?! MÅLAR??! Alltså förstå mig rätt, jag målar typ av grejer jag sett på instagram. Det är noll kreativ förmåga inblandat och enbart ren efterapning, men det spelar ingen roll för ibland blir det ganska fint? Liksom, vem hade trott det? Inte jag i alla fall. Jag antar att eftersom jag inte skriver någonting längre än instagramcaptions längre så får kreativiteten utlopp på andra sätt. Som i massor av papper med mitt kludd på som skräpar i en låda i en byrå, för jag vill ju inte slänga det (förutom det som blir svindåligt), men vad ska man annars göra av alla målningar? Hade jag varit fem år hade de åkt upp på kylskåpet, men till och med mitt ego har gränser.

Inte många gränser dock, jag funderar lite på hur tidigt man kan skicka ut inbjudningar inför min 40-årsfest. (Vad sjukt casual jag skrev det där, som att jag inte alls har ångest över att bli 40. Fick iofs visa leg på systemet idag, så lite liv finns det i liket än. Typ till april.)

Nej men kan man skicka ut en save the date flera månader i förväg och sen kommer mer information närmre inpå? Jag vet inte varför jag formulerar det som en fråga för 1) ingen läser ju här längre ändå och 2) jag har redan bestämt mig för att göra så. En gång diva, alltid diva. Eller som min faster sa när jag var typ 10 år: "Du har FÖR BRA självförtroende" när jag frågade om jag också hade dåligt självförtroende som min syster eftersom jag hade hört min faster och mamma prata om det.

Oh well. 

tisdag 17 januari 2023

Jag förstår att spänningen har varit olidlig

 Klarade jag mitt mål med 100 lästa böcker? Japp, det gjorde jag! Trots svinmycket på jobbet, trots sorg och begravning, trots att ALLT I LIVET ÄR PISS OCH KRÅNGLAR så blev jag klar denna gång. Eftersom jag hela tiden måste utmana mig själv så tänkte jag att i år blir det 104 böcker: två varje vecka. Jag ligger redan långt efter. Nåja, det är väl så det är. Man kan ju inte hinna med att göra allt, alltid. Just nu är jag till exempel upptagen med att se de första säsongerna av Tre kronor, eftersom jag aldrig såg dem när jag var liten. Jäklar vilken egoistisk kossa Pernilla är ändå. Det hade man glömt. Och vilken vidrig unge Hugo är? Det hade man iofs inte glömt.

Ska jag inte lista böckerna jag läst, undrar kanske vän av ordning som skramlar omkring i ett hörn med dammråttorna som den sista läsaren av denna blogg. Jo, nån gång. Men inte idag.