Okej, så hur kommer det sig att en så ung och fräsch och rolig och vacker och cool och ungdomlig (jag skriver det här med mindre än två veckor kvar till min 40-årsdag, let me have it) person som jag började spela bridge? Har jag skrivit om det tidigare? Minns inte. Men recap på hela bridgehistorien är så här:
1. Sommaren 2021 spelar vi massor av gin rummy i sommarstugan. Så mycket att ungarna tröttnar på mig. Alla tröttnar på mig. Ingen vill spela kort. Jag tänker "om det bara fanns ett sätt för mig att få spela mer kort", och så minns jag att jag ju alltid velat lära mig spela bridge eftersom det var mormors stora passion. Jag anmäler mig till en nybörjarkurs.
2. Hösten 2021 börjar jag nybörjarkurs. Jag börjar också på nytt jobb och försöker sälja in bridgespelandet till typ alla jag träffar där eftersom bridge är ett parspel och jag behöver en partner. Alla andra på min kurs har börjat gå den med vänner eller partner eller typ hela pensionärsboendet. Jag är mol allena. En kollega nappar under våren 2022. Hurra!
3. Hösten 2022 - min kollega börjar kurs 1, jag börjar kurs 3.
4. Vi hoppar framåt i tiden till nutid. Vi har gått kurser, vi har börjat spela ihop och det är SÅ JÄVLA KUL. Nej men jag förstår att det låter löjligt att sitta och spela kort med gamlingar men det är så himla roligt. Det är otroligt mycket svårare än jag trodde från början och trots att jag har spelat ett tag nu så kan jag så väldigt lite jämfört med allt som finns att lära sig.
Det går rätt bra för oss också. Vi spelar typ alla måndagskvällar och har lyckats vinna i alla fall ett gäng gånger, och då är det ju många med som har spelat i 20-30 år. Ja, det finns ett handikappsystem som vi gynnas av men även utan handikapp brukar vi hamna rätt högt.
Extra bonus är ju att man får känna sig så löjligt ung. Alla där är ju minst 60+ (förutom några tonåringar och barn som spelar typ på bridgefestivalen och i andra klubbar, men generellt när vi spelar) och tycker att vi Är. Så. Unga! Min kollega är ju 11 år yngre än mig, så hon ÄR ju ung, men jag får också inkluderas i "ni ungdomar". Så många gånger har vi fått frågan om vi pluggar eller "har börjat jobba än"? En gång frågade en man (visserligen är han 85 år, men ändå) om vi "går i skolan" och vi frågade "eh... universitetet?" varpå han svarade "nej, gymnasiet". Honey, min son tar studenten i vår. Så ja, det var roligt!
Bridgen är alltså hjärngympa, en rolig aktivitet, ett fritidsintresse man kan lägga hur mycket tid som helst på (om man inte jobbar, det är väldigt få tävlingar på kvällstid) och dessutom en egoboost. What's not to like?
Rekommenderar å det grövsta att gå en bridgekurs och börja spela. Sen kan ni komma till bridgeveckan i Örebro och spela med eller mot mig!
(Rubriken är olika begrepp inom bridge. NT står för No Trump och innebär att man inte har någon trumf. Dvs spelet är basically plump. Det udda är att det inte uttalas n...t utan "sang" som alltså är franska ordet "sans" för "utan" (dvs utan trumf). Logiskt? Nej. Men det är inte logiskt att fråga en 40-åring om hon går i gymnasiet heller, och jag tycker vi inte behöver ifrågasätta rimligheten i allting alltid.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar