onsdag 9 november 2011

Som en urvriden disktrasa

Majken vaknar för tillfället ungefär en gång i timmen på natten. Jag har haft ont i huvudet i två dygn i sträck nu. Det killar i halsen, jag har en finne på hakan och är allmänt urlakad.

Just nu är jag människan som är sjukt nära att få ett psykbryt på hela familjen för att soffornas kuddar är i oordning, eller för att det ligger tuschpennor på golvet. Den människan.

Jag behöver få sova. Och gärna en spa-weekend. Jag är inte mycket för det här "du vet ingenting för du har inte fått barn", men just den förlamande tröttheten som kommer med föräldraskapet är omöjlig att förstå sig på innan. Det går inte.

När man har befunnit sig i den i några år och vet att det är ett gäng år kvar, då vet man vad riktig trötthet innebär. Sedan kan folk prata om stressigt på jobbet och deadlines och karriärsstress och vad de vill. Det går liksom ändå inte att jämföra med det här enorma träsket av seghet, trötthet och sömnbrist som man förälder vadar i år efter år.

Det var dagens inspirerande ord. Var så goda!

7 kommentarer:

Kerstin sa...

Åh, jag vet verkligen precis vad du menar Ellen. Jag hann sova ett par hela nätter när dottern slutade vakna på natten och innan sonen föddes men nu är min son 20 månader och vaknar en bra natt tre gånger och oftast är det inte bra nätter utan dåliga nätter och då vaknar han en gång i timmen och då vill han amma annars skriker han så att vi alla önskar att vi var döda istället så det är lättare att bara amma honom. Och alla säger att jag ska ta striden ett par nätter så slutar han vakna (vilket jag inte riktigt tror på) men jag har inte sovit på över 1,5 år så jag orkar inte ta nån strid på nätterna utan kör minsta motståndets lag. Moment 22 liksom.

Så idag när en kollega klagade över att hon var så trött för att katten hade väckt henne kl.05 så hade jag liiiite svårt att känna empati med henne ;-) Gå och klaga för nån annan...

Anonym sa...

Det är självvalt. I ditt fall tre gånger om.

Ellen sa...

Kerstin - i jämförelse med dig ska jag hålla käften med andra ord. :-D


Anonym - ja? De flesta klagar på saker som är självvalda. Och om vi inte valde att skaffa barn skulle vi som art dö ut... så.

Anna sa...

Jag tycker det är fascinerande hur trötthetsbegreppet och sömnbehovet ändras när man får barn. Innan behövde jag sova minst 8 timmar i sträck annars var jag trött. Nu är jag "skitpigg" om jag får sova 4 timmar i sträck.

Ellen sa...

Anna - åh, fast jag har ju inte ändrats. Det är det som är problemet. Jag behöver fortfarande sova 8 timmar och det händer ju inte. Tyvärr.

Kerstin sa...

Oj, jag insåg att det blev lite konstigt med texten, jag menade inte att du skulle klaga för nån annan utan att kollegan med katten skulle göra det förstås ;-)

Jag tycker inte du behöver hålla käften, det är ju snarare att så att det känns lite skönt att gnälla ihop :) Men om två veckor ska jag åka på kurs och sova en natt (den första) utan honom, ska bli spännande att se hur pigg jag blir av det, haha.

Ellen sa...

Kerstin - oj, jag förstod ju att du menade kollegan. Jag menade bara att jag har det ju inte lika illa som du ändå. Hoppas du kan sova bra när du är borta!