torsdag 27 november 2014

Kvinnohat förklätt till "barnens bästa".

Jag ramlade in på internets mörkaste hörn igår. Nej, det var inte Birros blogg eller nån rasistsmörja, det var instagramkontot "friabarn" som har beskrivningen "Fram för fria barn och lyhörda vuxna som inser att barn är kompetenta människor som inte bör tvingas till att sova, äta, klä sig, kramas. Lyssna!". Det låter ju bra och fint? Well...

Först och främst vill jag påpeka att jag ju, som de flesta som läser här antagligen vet, är starkt emot skrikmetoder, att kränka sina barn med straff och olika uppfostringsmetoder. Jag tror på respekt och närhet och att lyssna på sitt barn. Jag säger detta för att jag vill påpeka att jag ändå tillhör samma "sida" som de som ligger bakom detta konto. Men jag känner mig ungefär lika lite som deras bundsförvanter för det som jag känner mig som bästis med Stalin för att vi båda gillar statligt ägande. (Jämför jag dessa mammor med Stalin? Nej, självklart inte. Jag tror inte att Stalin var för "unschooling". Vad är "unschooling"? Åh raringar, the crazy har just börjat. Jag förklarar nedan.)

Kontot friabarn har 38 inlägg och de som ligger bakom (de är flera anonyma postare) har lyckats att göra alla 38 inläggen vansinnigt dömande, kategoriska och rent ut sagt kvinnofientliga. Här kommer tre exempel:








Nu kanske ni tänker "vänta nu här, menar de verkligen att man som mamma inte ska få lämna barnet alls, inte ens till pappan?". Japp. "Men inte kan de mena att barnen får psykiska men för att mamma jobbar heltid?". Jopp. "Man ska alltså inte vilja vara ifrån sina barn en liten stund alls, för all tid tillsammans räknas som egentid?" Eeexakt.

Åh okej, jag kan ju också vara lite generös ibland och tänka att jaja, alla hänger sin hatt där de vill eller nåt liknande ordspråk som säger att alla får göra som de vill. Men... men... men sen läser jag mer bland kommentarer och inser exakt vilken nivå skammandet ligger på. Det räcker inte med att posta bilder om helt galna (och inte alls faktaunderbyggda) saker, utan ifall någon ifrågasätter så är man genast där med lien och kapar ifrågasättaren jämns med fotknölarna.

"Blir man deppig av att läsa om uppmuntran till att våga ta tillbaka makten över sitt eget föräldraskap, då tänker jag att det egentligen är nåt annat som ligger i botten, ett djupare problem eller bekymmer"

"Om en inte vill spendera tid med sina barn så varför skaffa barn? Jag kan faktiskt inte förstå det? I Sverige är det skolplikt vilket medför att barnen kan vara hemma högst till dess."

"Vi har klart och tydligt skrivit att vi inte tar hänsyn till kränkta vuxna, och att det är barnens sida vi är på. Känner du dig skuldbelagd? Vi tar inte ansvar för dina känslor, tyvärr. Du får fundera på vad i det vi skrev som gör att du får dåligt samvete (...)"

"Men vi får inte blunda för att mamman är den primära anknytningspersonen. Bara för att mamman är hemma de första åren behöver en inte kalla det ett hemmafru samhälle. Partnern kan vara hemma resterande år av barnetsliv! Jag tycker helst hela familjen skall kunna vara hemma tillsammans, hela den industrialiserade världen är så fel. Barn bör vara hemma till skolstart och om de inte vill gå i skolan ska de inte behöva göra det heller."

"Patriarkatet vill ha det så här. De vill ha arbetande myror som inte ifrågasätter!"

"Det handlar inte om att stryka föräldrar medhårs. Det handlar om barnens bästa."

"Du skrev under något annat inlägg att ditt barn gråter. Tänk om det gråter för att du lämnar det ibland?"

"Men som vi redan skrivit är det barnens talan som förs här"


Det här är bara ett axplock. Har även sett kommentarer om att om ens barn tjatar om att få gå till förskolan så säger det EN HEL DEL om relationen mellan barn och förälder. Ja men ni fattar, mysigt.

Nu till det jag har mest problem med av allt:

1) De påstår sig tala för barnens sak
2) All kritik avfärdas med att man inte har barnens bästa i åtanke
3) De inbillar sig att detta är en slags feministisk kamp

När det gäller att de påstår sig tala för barnen är det problematiskt på flera nivåer. Först och främst för att de ironiskt nog tar sig tolkningsföreträde över barnen själva. Det är inte barn som postar på detta konto. Det är vuxna, som utifrån sin ideologi och sin tankevärld har BESTÄMT att detta är bäst för barnen. De länkar till undersökningar som visar att förskola är skadlig och ignorerar att det finns lika många som visar att förskola är jättebra. De pratar om "uppvaknanden", om att leverera "obehagliga sanningar" och de menar att de, just och enbart de, är barnens språkrör. Vilket innebär att om mina ungar, som hånskrattade högt när jag berättade om dessa åsikter för dem, skulle opponera sig så skulle dessa kvinnor mena att de inte vet vad de vill, för de är ju indoktrinerade i ett sjukt samhälle. Alla barn vill exakt samma saker och dessa människor vet exakt vad dessa saker är. Punkt slut, ifrågasätter du får du ömma tår av sanningen som levereras av barnens främsta vita riddare.

Förutom att jag blir vansinnigt provocerad och vill skrika könsord åt de skenheliga muppar som ligger bakom kontot blir jag också ledsen för deras barns skull. There, I said it. Jag drog samma kort som de gör, men helt ärligt så är jag övertygad om att det inte är nyttigt eller bra för barn att växa upp i en värld där mamma är universum och allt ifrån förskola till skola till att vara ensam hemma med pappa ses som en katastrof för ens psykiska välmående. Enda positiva är väl att de har ett sånt episkt bra upplägg för att kunna mindfucka sina självuppoffrande mammor när de väl växt upp. "Mamma, varför var du så frånvarande när jag var liten? Du kändes liksom aldrig närvarande i STUNDEN? Jag behöver SSRI nu pga detta..." Episkt.

Nu tappade jag den lilla någorlunda sakliga tråd jag hade känner jag. Lusten att håna detta konto är för stort, men innan jag trollar vidare i deras kommentarsfält ska jag försöka lyfta två grejer till.

Att avfärda kritik med att man inte "förstår sig på sanningen" är livsfarligt. Det här kontot påminner i sin retorik om de mest inbitna sverigedemokrater, foliehattar och islamofober man kan stöta på. Antingen har du sett ljuset, eller så är du en del av den stora konspirationen. Jag tycker att det är vansinnigt obehagligt oavsett om det gäller att kalla invandrare för kackerlackor eller att mena att skolgången är ett kränkande sjukligt system för barn. Jag tror inte att det är en sund miljö att växa upp i för ett barn heller. Forskning på det? Äh, ni har bara inte sett Sanningen än.

Och så den skrattretande tredje punkten då. Detta är ju ett feministiskt sätt att se på världen. Patriarkatet vill ha löneslavar och att en kvinna stannar hemma med sina barn till skolåldern är därför det mest feministiska man kan göra. Och! Ifrågasätt ej, för det är inte feministiskt att bryta systerskapet och kritisera andra kvinnors individuella val. Well, hold your crazy horses för det här är så vanvettigt att jag inte vet var jag ska börja nysta. Jo, det vet jag förresten. Precis här: förskolan är en av de absolut viktigaste reformerna för kvinnors möjlighet till frihet. Rör inte förskolan bitches.

Visst, jag tycker att vi ska ha sex timmars arbetsdag. Jag är helt för att vi ska konsumera mindre, sluta springa runt i ekorrhjulet (ursäkta klyschan då) och istället fokusera mer på att konsumera upplevelser och tid tillsammans. Jag jobbar halvtid, för bövelen.

Men det spelar liksom ingen roll, för vägen till förändring går inte via att individuella kvinnor sumpar sin lön, sin pension och sitt liv. Vi kommer ingenstans om vi ska återgå till någon fiktiv historisk tid där kvinnor ägnade all sin tid åt barnen (så har det aldrig varit). Det enda som händer är att man sabbar för sig själv och för kvinnorörelsen i stort. Grattis till er "feminism" men den är inte värd vatten. (Sen är det ju jättekul att människor som i ena andetaget hatar på mammor som lämnar sitt barn till dess pappa nån timme säger sig göra detta i feminismens tecken, men nu skulle jag ju inte låta mitt förakt för "friabarn" ta över helt. Moving on.)

Allt som kvinnorörelsen har kämpat för är detta konto alltså emot. Förskola, delad föräldraledighet, frihet för kvinnor - glöm allt det för kvinnor ska vara hemma i flera år. Helst ska barnen inte ens gå i skolan, för - här kommer det roligaste, SKOLAN är inget barn behöver. Nej, för många av kontots följare ägnar sig åt "unschooling" som alltså går ut på att man inte låter barnet gå i skola alls. Istället tar man det i barnets takt och låter barnet upptäcka och lära sig som det vill. Visst, barnet kanske går ut grundskolan med kunskapsluckor men tihi, så kan det ju bli. Viktigast är att man inte kränker barnen med att tvinga det till skolan. Fritt lärande slår hemska institutioner. Sen att barn, jag vet inte, kanske gillar att vara med kompisar, uppleva saker i grupp, ha skolaktiviteter som en ensam förälder inte kan erbjuda, vill få ordentlig utbildning, vill få sina perspektiv utmanade av andras upplevelser, det är ju bara larv. Alla barn mår bäst av att vara hemma med sina föräldrar, förlåt - sin mamma, och lära sig av vad naturen har. Typ. Voilá, unschooling!

Åh, jag hade så mycket jag ville säga. Jag hade tänkt hålla det kort och koncist och verkligen trycka på problematiken med detta konto. Sen blev jag förblindad av ilska. Nåja, kontentan av hela det här långa inlägget är väl ungefär detta: gå för bövelen inte in på instagramkontot "friabarn" om ni inte vill få en hjärnblödning. Samt: TACK OCH LOV FÖR SKOLPLIKTEN!





Bonusbild bara for the lulz. Aura!!


16 kommentarer:

Alice sa...

Håller med!
Det är väldigt problematiskt när man proklamerar att man har "barnperspektivet" & när man menar att man befinner sig på någon fullständig godhetspunkt.
Gillar du sådant perspektiv kan du läsa dikterna på bloggen Modernismens spädbarn...dikterna skrivs ur barnsperspektivet dör föräldrarna (läs mammorna men en gång Alfons Åbers pappa får sig en känga) skuldbeläggs
http://modernbebis.blogspot.se/


" Å vad jag vill till mammas famn
Där är jag säker, hon är min trygga hamn

Här i vagnen svämmar intrycken över
All världens fasor når mig här
Lugn och ro är det jag behöver
Jag sträcker mig fram, säger lyft mig här!"


" Gå och lägg dig, pappa Åberg
du får ändå inget annat gjort
Din son ropar på dig
i hudlös ångest
på barns subtila sätt
förklädd till
finurlig munterhet.

Så gå och lägg dig, pappa Åberg
jag vet att du är trött
så slipper du somna på golvet
och i stället få vila
intill det finaste du har."

" Det är inte immunglobulinerna
som gör amningen
till vad den kan vara
inte laktoferrinet
och inte oligosackariderna.

Det är den oemotståndliga doften
från Montgomerys körtlar
i areolans mörka gård.
Det är läpparnas möte
med bröstets lena hud.
Sensationen när munhålan
fylls med bröst
och varm, söt mjölk
landar lugnt i magen."

Anonym sa...

fattar inte hur dom här föräldrarna tänker att barnet ska få möjlighet att välja sin egen framtid? liksom ja systemet vi lever i suger, men vi lever ändå i det? vad ska deras barn göra när dom växer upp och inser att dom vill bli civilingenjörer, sjuksköterskor, bibliotekarier eller bara läsa lite kurser på universitetet? hur ska dom kunna komma in där?

dessutom, ja LOL vad HEMSKT att det finns vuxna som tar SSRI. nästan som att MEDICINERA en SJUKDOM usch!!!! så kan vi inte ha det! ta bort smärtmediciner etc också! folk behöver bara mediciner pga deras elaka elaka mammor!

Pernilla sa...

JAG ÄLSKAR DIG!
TACK FÖR DETTA INLÄGG!

Anonym sa...

Fasiken vilket bra inlägg. Var där inne igår och blev mörkrädd. Fy fan.

presens sa...

Åh, nu måste jag ju rusa dit!

presens sa...

Nu har jag rätt dålig smak i munnen... :-( Det där kontot skulle inte sträckläsas.

Jag har följt ett par bloggar av unschoolingföräldrar i USA, och det låter så fint och bra och fantastiskt. Och om bara alla föräldrar kunde inse att det är skolan som dödar lusten att lära. Barn behöver ju inget annat än sina föräldrar, sina syskon (för man ska ju ha många barn) och naturen. :-/

Hedda sa...

TACK!!

Johanna sa...

Instämmer i hyllningskören.

Lo sa...

Anknytningsperson ett och två. Låter inte så kärleksfullt...

Anonym sa...

Fast varför bryr du dig? Du gnäller dag ut och dag in om hur jobbigt livet som förälder är, tar du illa vid dig av att det finns folk som vill vara med sina ungar dygnet runt? Håller inte med om det mesta av det de skriver men skit i det liksom.

Iseika sa...

"Känner du dig skuldbelagd? Vi tar inte ansvar för dina känslor, tyvärr. Du får fundera på vad i det vi skrev som gör att du får dåligt samvete (...)"

Vilket underbart sätt att friskriva sig all typ av kritik och eget ansvar. Vad mer kan vi applicera det på? "Alla tjocka människor är lata". "Alla invandrare är dumma i huvudet" "Jaha, tar du illa upp? Då kanske du ska fundera på varför!"

Det är en argumentationsteknik som är så typisk för korkade människor. Det är tamejfan mer skrämmande att de finns i sådant antal, än att barn lämnas till "anknytningsperson nummer två" (vilket jag för övrigt ska börja kalla min sambo!)

Ellen sa...

Iseika - eeexakt! Min kritik bemöttes med "du fattar inte/du tar åt dig". Man kan liksom inte argumentera på den nivån.

Otippat att anonym här ovan väljer att kritisera mitt föräldraskap liksom.

Anna sa...

Friabarn driver mig till vansinne men ändå kan jag inte låta bli att läsa. Det är fascinerande (och skrämmande) att det finns människor som är så världsfrånvända och så totalt oemottagliga för kritik. Nu bara väntar jag på ett inlägg om hur farligt det är med vaccin.

svammeltant sa...

Tål inte inte denna individfokuserade problemfokusering. Alla lever ju såklart sina liv som de vill men vad tjänar kvinnokampen och samhället i stort på att några få utvalda väljer att inte ha sina barn i förskola. Det är ju mer nåt slags livsstilsmys en kan ägna sig åt för att en är able.

Jag är så jäkla tacksam över att barn får chansen att gå i förskola. Vill inte använda mig av anekdoter men är själv ett exempel på någon som INTE fick gå i förskola under en period när jag var 3-4 år pågrund av kommunens bestämmelser under den tiden tvingade barn med arbetslös förälder att vara hemma. Kan lugnt säga att det inte var nyttigt för mig att gå hemma utan kompisar att leka med en deprimerad och nedstämd förälder som inte hade energi till att underhålla mig. Tror detta har ändrats men tycker ändå att 15 timmar i vissa fall låter lite för barn som behöver komma till en annan miljö.

Nån skrev förövrigt att "såna barn" (arbetarklass) ska kunna gå i förskolan. Hej segregation! Föräldrar som har tid, råd och resurser får vara hemma. Blir nåt slags poserande. Titta på mig, jag kan minsann ägna mig helhjärtat åt baaarnen. Och kolla på de "andra" som inte vet bättre.

/nina sa...

Gud i himmelen, jag blir så provocerad så jag inte vet åt vilket håll jag ska vända mig!!! Varför är alla mammor som vill göra något annat än att vara med sina barn djävulens anhängare? Så sjukt svartvitt så jag kräks. Och att koppla ihop otrygga vuxna som äter antidepressivt med att det beror på en taskig barndom... Vilket jävla dravel. Jag jobbar heltid, var hemma 8 månader med varje barn och det står jag för. Jag skiter i om andra är hemma med sina ungar tills dom tar studenten, men låt MIG välja själv, tala inte om att mina val är fel. Det vet ingen någonting om nämligen. Man kan bli otrygg av alla möjliga orsaker, detta är lika absurt som att koppla ihop autism och mässlingsvaccination.

Hatchetface sa...

Jag tycker det där kontot är sjukt obehagligt. För precis som du säger, allt förklaras med att de har sett Sanningen. Och nåde den som försöker sig på att ifrågasätta. Jag kommenterade för att jag tycker det är sjukt intressant att se reaktionerna och argumenten och för att jag som pedagog tar illa upp när man svartmålar pedagogik och lärande. Typ som när en forskare drog slutsatsen att det är farligt att ha barnen i förskola genom att hänvisa till "maternal deprivation", alltså råttungar får ligga ensamma och hungriga i ett mörkt, kallt rum. Den jämförelsen är så fruktansvärd på så många plan. Kan bara säga att: Barn har rätt till medkännande och närvarande föräldrar. Men inga föräldrar kan ensamma erbjuda barnen den typen av pedagogisk verksamhet och den sociala stimulering som förskola (eller dagmamma(/hemförskola?) ger. Men nämner man det innebär det att man vill att en 6-månaders ska gå på förskola 06-18 och aldrig träffa ungen. NIVÅN. Älskar att det finns långtgående studier som visar att ju tidigare man börjar, ju bättre är det. Men vad vet jag, nu är jag ju bara ofeministisk och går i patriarkatet ärenden och i kapitalismens ledband...