Och priset för obehagligaste låttext går till...

...Milow för låten You and Me (In my pocket). Grattis, verkligen!

Jag hoppas att det känns bra? Jag undrar om du funderade på låttexten länge? Eller du kanske inte har skrivit den själv, utan bara fått den av någon producent och så reflekterade du aldrig över att texten får dig att framstå som en galen hustrumisshandlare?

"I wish you smelled a little funny
Not just funny really bad
We could roam the streets forever
Just like cats but we'd never stray
I sometimes wish you were a mermaid
I could raise you in the tub at home
We could take a swim together
On weekly day trips to the bay

Oh you and me
It would be only you and me
Oh you and me
It would be only you and me

I wish you were a little bigger
Not just big but really fat
Doors you would no longer fit through
In my bed you would have to stay
I often wish that you had feathers
I'd keep you in a giant cage
All day long I'd sit and watch you
I'd sing for you and that would be okay

People say there are plenty of fish
In the sea, baby, all I do is wish

I wish you were a little slower
Not just slow but paralyzed
Then I could plug you into a socket
So you could never run away
I really wish that you were smaller
Not just small but really really short
So I could put you in my pocket
And carry you around all day"

Jag menar, Per Gessle må har fått slut på nödrim och fyller sina låtar med "la la la di di di", men inte ens han får till så här obehagliga låtar. Så tja, grattis igen Milow. Bra jobbat?

Skämmes, tamefan!

Vad jag sa alldeles nyss: 
"Gud vad jag är peppad inför att City Gross ska öppna här i stan!"

Vad jag borde göra nu för att inte helt förvandlas till en patetisk hemmafru: 
Gå över till motorcykelklubben som har fest här i närheten och hångla upp någon knutte, Gemma-style!

Herregud alltså. "... peppad inför att City Gross ska öppna...". Skjut mig nu, okej?

Det blir inte alltid som man tänkt sig.

Den här helgen hade jag velat dricka mig full, göra mig snygg, gå ut och dansa.

Istället har jag gnällt, klämt finnar, haft mensvärk, fräst på barn, skrikit på make och varit en jäkla bitch, för att använda Ricki Lake-uttryck.

Så kan det också gå.

Somliga dar

Det är såna här dagar som jag inser riskerna med att ha en bag-in-box med vin i kylskåpet.

Litteraturfråga

Jag älskar att läsa uppväxtromaner. Böcker där man får följa huvudpersonen från tidig skolgång till gymnasiet, man får följa förälskelser, kroppslig utveckling, vänskap, familjesituation och så vidare och så vidare. Sådana böcker som blir till generationsromaner för de som växte upp under samma tid. Böcker som inte bara blir en skildring av huvudpersonens uppväxt, utan också den tid den skedde i.

Men. Alla är ju skrivna av män. Eller är det jag som har missat något? Finns det böcker där kvinnor beskriver sin längtan efter killar, sin kroppsliga utveckling, sin första onani, hur de cyklat omkring med sina vänner på kvällarna - ja men ni vet, allt sånt som männen skriver om?

De jag har läst har mest behandlat sånt i relation till något annat. Som till exempel "Mig äger ingen" eller "Svinalängorna". Jo visst, vi får följa huvudpersonernas uppväxt, men det är främst i förhållande till alkoholiserade föräldrar typ.

Men det måste väl finnas? Tipsa mig nu!

Hitta feltänket

Det är lite kul ibland när man läser saker och så undrar man lite "hur tänkte de där?". Så jag har två citat åt er, som två tankenötter i princip. Så kan vi se ifall ni kan hitta den logiska vurpan, feltänket, det knasiga. Okej?

1:

"Lösningen på barnfattigdomen är inte fler bidrag. Istället måste det löna sig att jobba!"
(Ledare i svd)

2:

"Jag har valt bort d-droppar till mina barn, eftersom de innehåller ett ämne som vissa tror kanske är cancerframkallande. Istället får de äta fet fisk och vara ute mycket i solen på sommaren."
(Människa på Familjeliv)

Så, shoot! Hitta det konstiga!

Problematiken i praktiken.

När jag hämtade Emmy idag hade hon fått jättesöta små inbakada flätor i sitt korta hår. Mycket imponerande gjort av hennes dagisfröken, jag har inte ens lyckats få till en tofs i princip. När vi gick hem längs med vägen så såg jag de små flätorna guppa i takt med att hon travade på, och jag tänkte för mig själv: varför är det egentligen så viktigt för mig att låta bli sånt här? Titta vad sööt hon är! Gud vad fint det är, varför ska jag egentligen vara så tråkig och tänka genusmedvetet och sådär?  

Varför?

Sedan kom vi in på vår grusväg och barnen började springtävla om vem som skulle komma först hem. Emmy sprang ca tio meter, sedan saktade hon in och kom tillbaka till mig och tog mig stilla i handen och började gå prydligt vid min sida.

"Jag vill inte att de fina flätorna ska ramla ut. Så jag går här med dig istället."

Därför!

Dagens nyheter

Niklas Eliasson döms till tolv års fängelse.
Vilken "tur" att det var lite rån, misshandel och vapenbrott med i åtalet, och inte bara våldtäkt. För "bara våldtäkt" ger ju sällan särskilt långa fängelsestraff. Å andra sidan lär de väl överklaga det här och kanske få straffet sänkt. Det brukar ju bli så.

Turist var för sexig för att få cykla.
Jag bara hoppas att det faktiskt inte var en riktig NY-polis, utan bara någon utklädd snubbe som fick för sig att driva med den kortkjolade turisten. Men samtidigt vet man ju aldrig, det vore ju inte första gången som en kvinna får ta ansvar för mäns sexualitet. "Du är för sexig, du stör trafiken". Tänk vad skönt det vore att leva i en tid där ett sånt uttalande vore helt absurt, inte representativt för hur en stor del människor ser på mäns vs. kvinnors ansvar.

Det adopterade barnet fick lämnas tillbaka till den som födde honom.
Strunt samma i att Viktor, som han kallas i artikeln, hade bott med sina föräldrar från att han var fyra timmar gammal. Strunt samma i att den som födde honom (Vad blir rätt ord? Mamma är hon ju inte. Biologisk mor känns också fel?) inte hade träffat honom. Strunt samma i att Viktor redan hade en familj och en mamma och pappa. För har adoptionen inte gått igenom så har den som föder barnet rätt att ångra sig. Jag menar, bäst för barnet? Vem bryr sig om det? Huvudsaken är ju att någon får ändra sig lite som hon vill.

Uppenbarligen måste det gå snabbare från att barnet får en familj tills att adoptionen går igenom. Det här ska inte få ske. Dessutom behöver det svenska rättssystemet göra upp med sin märkliga förkärlek för gener; låt fosterfamiljer få adoptera barn tidigare, ge inte olämpliga föräldrar hur många chanser som helst och öppna upp för fler inhemska adoptioner!

Vad är det för dag idag? Är det en vanlig dag?

Nej det är ingen vanlig dag, för idag fyller världens vackraste och bästa och snällaste och underbaraste lilla pojke sex år och jag kan inte fatta att tiden har gått så fort, snart börjar han skolan och det var ju nyss han var en liten bebis, hurra hurra hurra!

Jag och Titanic

Jag är ett sånt vrak just nu. Minsta lilla sömnbrist och hela mitt system stänger ner. Jag fick bilen att koka idag bara för att jag inte kunde komma ihåg hur man kör bil. Jag fick motorstopp, gasade för mycket, svävade mellan två filer. Jag ska absolut inte köra bil när jag har en förkyld bebis som håller mig vaken hela natten, men eftersom vi inte hade köpt en enda födelsedagspresent till Noa som fyller imorgon så var jag rätt så tvungen. Hetskörning till det stora köpcentret och dess enorma Toys'r'us blev det alltså. Som tur var hade jag i alla fall sett ut vad han skulle få, någon måtta får det vara på hur dåliga föräldrar vi är.

Eller jo visst, jag hade faktiskt köpt lite innan dess: två böcker från Adlibris. På väg till den Ica-affär som jag brukar hämta ut paketen på, tittar jag på avin och ser att paketet finns på ett helt annat Ica, på andra sidan stan. Bara att vända om och misshandla bilen hela vägen dit. Väl där så kunde de inte hitta paketet, och efter en halvtimmes telefonkö kunde postens kundservice tala om för mig att de hade skrivit fel på min avi. Paketet fanns på den vanliga ica-affären, den jag körde ifrån.

Jag var så sjukt nära att börja gråta precis där och då, men bet ihop och körde bilhelvetet tillbaka till rätt Ica, och sedan hem igen.

Väl hemma hämtade jag posten och insåg att maken - trots mina påminnelser - glömt att deklarera. Men äsch, vem behöver pengar till semesterresan? Frankrike är väl känt för att vara gratis?

Men det är bara att torka tårarna och trycka undan tröttheten och så på't igen! För imorgon fyller världens vackraste, snällaste och underbaraste lilla barn sex år och han ska få precis en så bra födelsedag som han förtjänar!