Nej inte hatar. Jag hatar med en sån styrka att ordet hat inte räcker till. Glasögon är inget hjälpmedel, det är ren tortyr. Jag fick glasögon när jag var fyra år, fick börja med linser när jag var 14, och åren där emellan var fan hemska. Jag lämnade glasögonen i bänken när jag gick ut på rast, jag såg hellre dåligt än hade på mig glasögonen och när jag äntligen fick linser kändes det som att livet kunde börja på riktigt.
Sedan jag fick linser är dagarna jag har haft glasögon på mig lätträknade. Hela dagar med glasögon? Händer inte. Förrän idag då. Och jag mår så dåligt.
Att ha glasögon är att bara se genom den lilla rutan som är glasögonen. Jag ser inte utanför den och för snabba huvudrörelser gör att jag blir snurrig eftersom jag då flyttar ögonen innan glasögonen hänger med. Det gör ont bakom öronen och på nästippen och jag mår illa eftersom det känns som att jag har bara en lins på mig eller så. Jag ser märkbart sämre än med linser och det fuckar upp rumsuppfattningen. Lägg sen till att jag inte kan sminka mig när jag har glasögon så förstår ni hur ohållbar situationen är.
Imorgon ska jag jobba. På torsdag eftermiddag åker jag till Skåne i jobbet och jag förstår inte hur det här ska gå. Jag kan inte jobba med glasögon, jag mår illa, är snurrig och har ont i huvudet bara nu när jag har varit hemma och tagit det lugnt: att sitta framför en dator och anstränga mig en hel dag kommer bli ohållbart. Men jag vet inte hur mycket jag vågar ha linserna i heller, om det nu skulle vara ögoninflammation.
Allt det här har fått mig att inse hur akut det är med en ögonoperation för min del. Så att jag slipper linser såväl som glasögon. Det finns människor som älskar sina glasögon. Som trivs, som inte upplever några av de problem jag har och som tycker att glasögon är höjden av frihet. Grattis till er. Jag har alltid hatat mina glasögon, kommer alltid hata att ha glasögon och ja, de är i rätt styrka och anpassade efter mig och allting. Jag är bara inte gjord för att se världen genom ett definierat fält och inget annat, och jag hatar det så mycket att jag bara vill lägga mig ner och blunda för att slippa skiten.
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra imorgon, men så fort jag får råd att operera ögonen tänker jag göra det och sen ska jag fan ha någon slags ceremoni där jag högtidligt stampar på dessa
Har jag nämnt att jag hatar glasögon?
7 kommentarer:
Åh, jag vill också operera mina ögon! Jag har tyvärr inga förhoppningar om att bli helt glasögon- och linsfri, men tänk att komma nära!
Det låter ungefär som när du beskrev hur illa du tyckte om att inte vara blond...
Man vänjer sig!
(själv betraktar jag linser som tortyr! Och vet av erfarenhet att det är skillnad på kvalitet på glasögon även om de är utprovade!)
Jag har inte heller glasögon om jag inte absolut måste, eller möjligen en stund på kvällen och på morgonen innan jag fått i linserna. Tycker också att det är obekvämt och irriterande och det känns som att jag glömt klä på mig och går omkring i pyjamasen hela dagen typ ;-)
Jag använder bara glasögon när jag läser i sängen innan jag somnar, eller om mina ögon kliar! Det är absolut en hang up från min sida, folk säger ofta att jag passar i glasögon, men jag själv tycker bara att jag ser trött och glåmig ut.
Om det gör ont bakom öronen ÄR de ju inte anpassade efter dig. Sen tror jag att kvalitén på glasen kan spela in också - samtidigt som en förstås inte vill lägga dyra pengar på bättre glas om en ändå alltid har linser. Lite moment 22 där.
Åh, instämmer till fullo. Hade "turen" att bara ha ett par år mellan glasögonpåtvingandet och linsbefrielsen. Men minns mest att jag gick runt i halvdimma med glasögonen undanstoppade någonstans. Var väldigt inne på att operera ögonen förut med. Men lite rädd för att ögats ljuskänslighet ska ändras permanent eller något annat ska gå fel. Men vore urskönt att slippa tänka på linser/risk för ögoninfektion med dagisbarn osv. // Emmme
Träna synen, så slipper du dessa problem! När ska folk lära sig att glasögon inte hjälper ögonen? De försämrar dem. Lycka till!
Skicka en kommentar