Jag vill köpa en canvasduk och måla i olika röda toner (very abstrakt och artsy) så vi har något att temporärt sätta på den blå väggen tills vi har råd att köpa på oss lite riktig konst. På Panduro hade de 30% rabatt på alla canvasdukar, varför jag ville köpa just en stor sådan igår.
Min kära älskade stöttande make: "Men älskling, det kommer ju inte bli bra!"
Jag: "Men varför inte då? Den i skyltfönstret är väl snygg, det är ungefär en sån jag tänker mig?"
MKÄSM: "Ja, men DU kan inte göra en sån"
Jag: "Vad snäll du är. Jag kanske visst kan?"
MKÄSM: "Nej, det kommer bli jättefult. Sen kommer du inte erkänna att den är ful, så du kommer sätta upp den där och sen om någon månad försöka flytta på den ut till gästrummet och sen kommer den hamna i en garderob någonstans för att den är ful."
Jag: "Va? Vad taskig du är. Den kommer visst bli fin!"
MKÄSM: "Älskling... den är säkert fin i ditt huvud. Men om du ska göra en tavla så kommer det inte bli bra. Du kan inte. Du är värdelös på att måla och göra fina saker. Man måste inse vad man är bra på och inte."
Jag: "Men det är bara en mängd färger på en canvasduk. Hur kan man misslyckas med det?"
MKÄSM: "Du kan."
Nu tänker jag boka biljetter till Malmö och lämna den här drasuten.
Åtminstone för en helg.
4 kommentarer:
kom kom! malmö väntar på dig. vi kan måla tavlor och äta falafel. i dag är det strålande sol och ingen snö alls. *lockar*
/din kära älskade stöttande vän
Yay! Malmö! Kläm in mig också! (Men jag kan inte heller måla...)
Men som jag tidigare skrivit.. Låt barnen måla! Eller låtsas att de är med och målar (då kan du ju alltid skylla på dem om det blir fult.. fast karlsloken kanske rentav uppskattar deras konstverk bättre?)
Jo, jag föreslog att de skulle vara med. Han var skeptisk ändå. :-o
Skicka en kommentar