På dagarna jobbar jag och planerar trädgårdsarbete varje ledig sekund jag får.
På eftermiddagarna umgås jag med barn och make, tänker trädgård och försöker faktiskt hinna ut i nämnda trädgård också. På kvällarna ser jag på "Kalla Fötter" och försöker fila på en bok. (Med "fila på" menar jag "få ändan ur och börja någon jävla gång")
Bloggen kommer långt ner på listan. Trädgård, familj, make, tv (se prioriteringen) tar all min tid.
För nej, jag kan inte låta bli Kalla Fötter. Dvd:n går varm här hemma, jag är inne på säsong fyra och den här serien har jag sett flera flera gånger men den biter sig fast som om det var första gången varje gång.
Har ni inte sett den så måste ni göra det. Cold Feet på originalspråk - brittisk tv-serie när den är som bäst. Och jodå, det är himla sexistiskt och larvigt och könsrolligt ibland, men det är ju mer en skildring av hur det antagligen var för par i 30-årsåldern i England för 10 år sedan. Det jag gillar mest är att det känns så äkta, så förbannat ärligt. Folk är otrogna, men hittar tillbaka till varandra trots det. Inget "jag tänker aldrig mer se dig ditt äckel" utan man kämpar för sitt förhållande. Någon blir alkoholist, någon kan inte få barn, någon vill vara otrogen men kan inte, någon får pengaproblem, någon blir nykär. Men som sagt: kämparglöden, viljan att jobba på sitt förhållande, insikten om att allt inte alltid är en dans på rosor - den finns där och är härligt uppfriskande särskilt i en tid som denna.
Se. Och nananananananananaaaa... så har ni fått dagens boktips, den digitala versionen. Typ.
5 kommentarer:
Jag fattar inte. Kan du inte blogga samtidigt som du tittar på teve?
Nej, jag måste ju ha något att blogga om också. Just nu har jag börjat på ungefär 3 inlägg om min trädgård tills jag inser att det inte är så intressant... :-)
Jag rankar Rachels död som mitt sorgligaste TV-ögonblick någonsin! Jag hamnade i någon form av chock när jag såg det första gången. När sedan Rachel smet med i taxin i slutscenen grät jag så högt att jag hulkade. En fantastisk serie!
Shit, blev helt kallsvettig! Hastade iväg ett inlägg där jag avslöjade slutet. Var tvungen att läsa ditt inlägg en gång till och såg till min stora lättnad att du skrev att du sett serien flera gånger.
Till er andra; Förlåt att jag glömde det där med spoilervarning!
Jenny - du, jag gick som i dvala flera dagar. Vågar jag erkänna att jag faktiskt grät på jobbet dagen efter? Absolut värsta tv-ögonblicket någonsin. Chocken! Sorgen!
Skicka en kommentar