Det är så kallt nu att snön knarrar när man går på den. Vilket ställer till problem för mig, eftersom det är det näst värsta* jag vet. Knarrande snö liksom, blä! Så jag får skrida fram, hoppa, försöka göra allt annat än att trampa så att det där torra och knarrande ljudet uppstår. Och låt mig säga det genast, det är inte enkelt. Det är - rent ut sagt - för jävla svårt.
*Det näst värsta. För det värsta är torr bomull. Det där torra, knarrande ljudet. Finns det något vidrigare? Jag ryser bara jag tänker på det. Bomull, min värsta mardröm.
På tredje plats ligger förresten torra tuschpennor mot papper. Torrt är inte min grej helt enkelt. Min syrra får panik om man gnider tänderna mot en ballong, det ljudet tycker hon är värst.
Vad har ni för sån där vidrighetsgrej?
16 kommentarer:
Tanken på att ha munnen full med salt, aldrig upplevt men TANKEN.
Handleder med pulsådern vänd uppåt och handen vinklad nedåt.
Jag skriver under på dina två första punkter. Den tredje byter jag ut mot frigolit! Ryser när jag tänker på det.
Sand innanför naglarna.. Bara tanken på det får mig att må illa. P g a det avstår jag badstränder med sand utan håller mig till mjuka gräsmattor i stället. Är man utomlands tvingas man ju till sandstränder men jag ogillar det i allafall./AP
att bädda i makens sommartäcke när jag har torra händer (som jag nästan alltid har) för det är sånt material som fastnar. vidrigt. alla såna tyger/material är läbbiga. hata.
Ljudet när man drar ut fryslådor, det där frost-mot-frost. Det är så JÄVLA vidrigt jag får nästan panik när jag hör det.
naglar mot bränd, omålad lerkruka. vidrigt!
Ljudet när en unge biter på sin napp. Eller ännu värre - min lillasyster envisades med att tugga på ouppblåsta ballonger när vi var små. Jag ryser verkligen av att tänka på det.
Omålad lerkruka. Värst alla kategorier.
Naglar mot den keramiska spishällen, är nästan lika illa.
Och handlederna uppåt. Läbbigt.
Det äckligaste som finns är känslan och smaken av att ha en träpinne i munnen. Typ glasspinne alltså. Om jag köper pinnglass kan jag inte äta upp riktigt hela utan måste spara lite glass runt pinnen så att jag inte kommer åt den med tänderna eller tungan. *ryyyys*
Nylon! Känslan av det, ljudet av det, allt med det! Jag HATAR det, får rysningar bara jag tänker på det.
Nu har jag lärt mig bita ihop och faktiskt kunna ta på det, men när jag var barn hade mina föräldrar ett helsicke med att få på mig ytterkläder som hade nylonfoder...
När någon (läs något av barnen) tuggat på ett gummiband. Det ilar som faen i mina tänder bara jag tänker på det. Iiihhh!
Tyg mot tänderna! - skulle få fullkomlig panik om jag blev tillfångatagen och fick en näsduk instoppad i munnen. Då skulle jag gå med på vad som helst för att slippa det!
Äh, vad ni är känsliga! Tyg mot tänderna och gnissliga gummiband och ballonger är väl ingenting! Lerkrukorna däremot, det förstår jag. Och dammiga/sandiga händer. Usch!
att bita i folie! jag får ilningar bara av tanken!
eller superdupertorra fötter mot en stickad filt, fleecefilt eller påslakan som av nån anledning "fastnar" i fötterna.....*ryser*
och naglar mot matt zink-yta (typ krukor och balkor och sånt).....ungefär samma obehag som naglar på griffeltavla och gaffel mot tallrik....
finns förmodligen mängder av saker till jag inte tål!
Knastrande snö är mysigt tycker jag! :-) Däremot så är det läskigt när dottern liksom tuggar på nappen. Blir nån slags gnisselljud av det som jag inte står ut med!
Knastrande snö är mysigt!
Bomullen har jag aldrig tänkt på, men kan hålla med om att det ljudet är obehagligt.
Andra grejer jag tycker är obehagliga är att ha fötterna mot ett sträckt(hårt bäddat) lakan eller att gå i strumpor på vissa parkettgolv.
Skicka en kommentar