Ibland så blir det inte alls som man har planerat. Man kanske har tänkt sig en härlig påskhelg fylld av familj och godis och spel och vin och god mat. Man kanske har tänkt sig en vårstädning av huset och vackert påskpynt överallt.
Och så sänker man sin gard, man är inte på sin vakt. Vad skulle kunna hända mig? Allt är ju så bra? Men det blir inte alltid som man tänkt sig, den saken är klar.
För runt varje hörn kan det finnas något som ställer allt på ända och som får oss att längta tillbaka till gårdagen då vi fortfarande trodde att inget kunde skada oss. När vi var oövervinnerliga.
Och igår var en sådan dag. Då jag trodde att jag bara skulle åka och rida och sen hem igen. Som vanligt. Men som sagt: vi vet inte vad som kan drabba oss förrän vi sitter där och är efterkloka. Och ångrar oss.
Så när jag flög över hästens hals rakt mot hindret efter att han tvärnitat i sista sekund hann jag tänka på allt jag hade planerat för den här påsken. Jag tänkte på hur ont jag skulle få om jag landade med ryggen på bommarna och försökte slänga mig så att jag skulle slippa det. Och sen låg jag där på spånen och tittade upp på hästen och var inte så jäkla odödlig längre.
Vad jag försöker säga är detta: jag kommer få fira påsk med ett stukat finger. Man ska inte ta hälsan för givet, det är en sak som är säker!
5 kommentarer:
Skönt att det bara blev ett stukat finger och inte en bruten rygg som jag befarade en stund. Glad påsk på dig Ellen! Och jag tror att vin botar det mesta :-D
Man slipper städa med ett stukat finger. Det måste nämligen maken göra.
Skönt att det inte gick värre!
Så bara att det bara blev ett stukat finger. Ibland behöver man påminnas om att man inte är odödlig ;)
Tur att det bara blev fingret. Själv bröt jag benet vid ridolycka. Det gjorde inte så ont som jag trodde innan att det skulle kunna göra men är icke att rekommendera i alla fall :)
Skicka en kommentar