Det ringer i din partners mobiltelefon. Hen är inte i närheten. Svarar du i telefonen eller inte? Och om du är den som ringer: blir du irriterad om någons partner svarar i telefonen?
Ja, frågan kommer från Familjeliv, men jag misstänker att det faktiskt finns folk i verkliga livet också som tycker att det är fel att svara i partnerns mobiltelefon ifall hen inte är i närheten.
11 kommentarer:
Jag svarar om det är någon jag känner och vill prata med, typ en gemensam kompis. Inte om det är svärmor eller om jag inte känner igen namnet/numret. Jag blir inte irriterad om jag ringer någon och hens partner svarar, men är det inte någon jag känner och hade kunnat ringa blir jag nog lite fundersam. Varför svara, liksom?
Om det är någon jag vet vem det är, svarar jag. Även folk som jag inte särskilt vill tala med och även svärmor. Det handlar oftast om makens kollegor, sportkompisar och släkten.
Så det skiljer sig alltså lite från presens utgångspunkt. Jag svarar som en tjänst till maken och den som ringer, inte för att jag vill snicksnacka lite. Tänker att om gemensamma kompisar ringer till honom och inte till mig är det nog honom de vill tala med, inte med mig. ;)
Jag älskar att prata med folk, svarar tom i kollegors telefoner om det ringer, speciellt som alla har tjänstetelefon och därigenom inte kan hävda att det är privat.
Lämna inte din djävla telefon ringandes 10 gånger på ett skrivbord precis bredvid mig då!!!
Oj vad roligt det kan bli.
Jag skulle bli arg om min fru bara lät det ringa i min om jag inte var i närheten just då.
Vad gäller vem som svarar så får man hacka i sig att behöva fråga efter den man vill prata med om inte rätt person plockar upp samtalet direkt.
Grillfest
Oj! Det skulle verkligen aldrig falla mig in att svara i min mans telefon och jag skulle blir extremt förvånad (inte arg) om han svarade i min. Nu är bådas våra telefoner våra jobbtelefoner (vi har inga privata mobiler, men väl fast hemtelefoni fortfarande. Vi är en slags telefonins dinosaurier, I know) vilket kanske förklarar en del. Min mans klienter vill sannolikt inte prata med mig, ens för att lämna ett meddelande och samma med mina kolleger och externa parter som ringer.
Skulle jag bli arg om någon annan svarade? Nej inte arg. Men om min chefs fru svarade när jag ringde honom skulle jag bli jätteställd. Inte värre än att jag presenterar mig och frågar efter honom såklart, men... nej, VARFÖR skulle hon svara? Skulle kännas lite oseriöst tror jag.
Om jag och min man hade privata mobiler där bara privata samtal kom skulle jag kanske se det annorlunda, jag svarar ju alltid i fasta telefonen, även om jag ser att det är till min man.
Till Grillfest kommentar: Om en annan kollega svarade i ngns jobbmobil skulle jag tycka det var helt ok. Folket jag jobbar med har fortfarande sekreterare, så ibland svarar de tom på deras mejl och ganska självklart i telefon. Ibland kan jag be en kollega ta mina samtal om jag måååååste iväg och göra ngt samtidigt som jag väntar på något viktigt. Så jobbmänskor i jobbtelefonen är ok. Men inte privata, det känns fel.
Jag svarar aldrig i makens mobiltelefon. Han svarar aldrig i min. Enda gången jag kan tänka mig att det skulle hände vore om han (eller jag) skulle säga något i stil med "Kan du svara?"
Nej, jag skulle inte bli irriterad om jag ringer till någons mobil och dennes partner svarar i stället. Jag skulle däremot bli förvånad.
Vi svarar i varandras telefoner, inte för att snicksnacka -utan för att säga att den andra inte är där. Eller om min man är ute och telefonen är inne så svarar jag och säger att han är ute men jag är på väg ut till honom.
Jag ser det som en "service" typ =)
Jag tänker mest att den som ringer ju fattar att personen hen söker inte kan svara om hen inte svarar - det blir inte bättre av att jag svarar och säger "nej, X kan inte prata just nu". Det är det ingen som vinner på. Om min fru har gått på toa/duschar/hämtar ved/whatever så kollar hon ju telefonen när hon är klar - den som har ringt blir inte uppringd snabbare för att jag svarar och hälsar henne att någon har ringt.
Det är liksom inget principskäl, det känns mest bara onödigt.
Jag svarar om det är någon jag vet vem det är som ringer. Kollegor, svärfamilj, kompisar m.m. Inte om det är ett okänt nummer eller ett dolt nummer.
Jag svarar alltså i situationer där jag kan ta telefonen till honom. När han är på nedervåningen och inte hör, eller vyssjar bebisen och inte kan flytta sig precis då. Om han är i duschen eller inte är hemma så svarar jag ju inte, då finns det inte någon vits med det.
Jag tycker att det är trevligt om någon svarar i någon annans telefon, hellre det än att låta det gå till telefonsvararen.
Ringer dock knappt folk längre. Typ bara min morfar, och där är det antingen han eller min mamma som svarar.
Jag tänker att jag gör det som en service liksom. Jag tycker knappast om att tala i telefon, så något småprat blir det inte. Men typ "han klipper gräset, vänta lite så hämtar jag honom". Om han inte är hemma däremot svarar jag inte eftersom det ju inte är någon poäng, men å andra sidan åker han ju aldrig hemifrån utan sin telefon så.
Det tycker jag är helt okej! Hellre då att man tar ett meddelande och ser till att partnern ringer upp om vederbörande är upptagen eller inte har tagit med sig telefonen ut.
Just nu har jag ingen partner, men det händer att jag svarar i mamma och pappas telefoner när jag är på besök och de är i trädgården eller så, och bär ut telefonen. Samma åt andra hållet. Inga konstigheter tycker jag.
Skicka en kommentar