Vi har en fin liten katt som inte trivs med livet som innekatt. Vi trodde att han skulle göra det eftersom han varit innekatt tidigare i livet, men efter ett halvårs konstant jamande från en otroligt olycklig katt inser vi att det inte funkar.
I sommar har han hängt i sommarstugan och varit sitt gamla jag. Lycklig, glad, nöjd, harmonisk. Han har ätit som vanligt, sovit som vanligt, gosat som vanligt. Sen åker vi in till stan och han blir en olycklig liten spillra av sitt riktiga jag.
Nyss provbodde han hos ett par vänner på landet men han trivdes inte och nu är han hemma igen. Olycklig.
Och jag vet inte vad vi ska göra? Att lämna honom till ett katthem är inget alternativ eftersom han ju skulle vara ännu olyckligare där, han ogillar andra katter och små utrymmen. Att omplacera en rätt blyg utekatt är inte jättelätt, även om han är världens finaste vill de flesta ha kattungar. Att tvinga honom leva det här livet djupt olycklig går inte.
VAD GÖR MAN?
Jag vill inte avliva en frisk katt som bara råkar ha oturen att bo i en familj som flyttade in till stan, men jag vet inte heller vad fan vi ska göra. Låta honom klara sig som utekatt i centrum så länge det går? Om ingen vill ta hand om honom, vad ska vi göra?
Jag vet inte. Jag är bara ledsen.
1 kommentar:
Vi satt i samma sits för två år sedan med en av våra katter som blev ännu olyckligare än hon redan var när vi fick barn. Trodde det var kört men la i desperation ut annonser på två lantbrukssidor på nätet, den ena hette typ alternativ.nu och där fick vi flera svar från mindre gårdar som gärna tog emot en utekatt nu bor hon i skåne på en liten gård och verkar hur nöjd som helst. Annars kanske ni kan sätta upp lappar i sommarstugeområden som har en del helårsboende, var nyss på ett sånt ställe och eftersom inte alla bor hela året kan det funka med revir. Det viktigaste är ju att katten får det så bra som möjligt. Mvh hon som just nu sitter i bil med sin sura katt som ska flytta in till stan efter sommaren igen.
Och tack för en bra blogg!
Skicka en kommentar