Jag skäms över massa saker i mitt föräldraskap. Några är rimliga, några helt orimliga. En av de mer rimligare sakerna att skämmas för är att mina barn läser så himla lite. När de var små läste vi oerhört mycket, fler böcker varje dag. Sen lärde de sig läsa själva (inte Majken än) och någonstans där tappade vi det. Mycket eftersom livet är tufft och krävande och man har inte alltid ork eller tid att sätta sig ner och läsa en kapitelbok för sin tioåring. Jag tänker så ofta att jag borde, men samtidigt så går precis all energi åt till att inte somna i soffan/börja gråta av trötthet och då är det lätt att prioritera bort. Vilket är dumt. Så JÄVLA dumt.
Och vi köper böcker, det gör vi. Vi lånar böcker också. Men vi ser inte till att nån läser dem. Vi föreslår det ibland och vi uppmuntrar det ibland, men rutinen försvann nånstans. Mina barn är inte läsande barn. De läser ett fåtal böcker per år och det är oftare tidningar än böcker. Jag skäms över att ha misslyckats med att ge dem tillgång till böckernas värld. (Å andra sidan kan man tänka att jag läste 20 böcker i månaden eftersom jag inte hade några vänner, men nån slags balans tänker jag mig kanske?).
Nu kanske nån tänker "men ändra på det nu då" och då är svaret tyvärr att jag fan inte orkar. Jag kan se problemet, jag vet att jag kan vara en del i lösningen men jag orkar inte. Jag är gråtfärdig av trötthet nästan hela tiden. Det är en kamp för att hålla ihop så pass att barnen får en mamma som är vaken, kan laga mat, kan prata i sammanhängande meningar. Då stryker läsandet på foten - mitt eget också - och jag kan just nu bara vara ledsen över det.
Men jag köpte nyss lite böcker från adlibris, det gjorde jag faktiskt.
4 kommentarer:
Jag önskar att jag visste hur man får sina barn att tycka om att läsa. De är 7 och 10 år gamla. Jag läser fortfarande högt för dem varje kväll, när de ska sova.
10-åringen läser bra men han tycker att de flesta böcker är så trååååååkiga. Han har två bokserier, som han har läst med begär, flera gånger om ... men i övrigt måste jag tjata för att få honom att läsa de 20 minuter per dag som är läxa från skolan. Tjata och bära hem bok efter bok efter bok från biblioteket och hoppas att någon ska falla honom i smaken. I förra veckan läste han "Kalle och chokladfabriken" och tillstod att den var bra. Den här veckan har han fått ta sig an "Trähästen" av Eric Williams.
Jag hyser fortfarande en förhoppning om att 7-åringen ska se tjusningen med böckernas värld, när han äntligen knäcker läskoden.
Who cares. Det kanske kommer om några år, kanske kommer det inte. Då kommer de få kämpa lite mer på högskolan sen.
Jag är ändå svensklärare, jag borde veta.
Big up!
Jag har läst forskning som visar att den enskilt viktigaste faktorn för att få läsande barn är att vara en läsande förälder. Barn som ser sina föräldrar ligga på soffan med en bok kommer själva att lägga sig och läsa. Så... Min unge är körd.
Detta är ett mina dåliga samveten också. Jag tänker liksom fortfarande att läsa för barnen är något jag gör, men egentligen så är det ett par år sedan jag läste för de äldre... Men jag har två yngre som jag läser för, i alla fall hyfsat mycket och mer än så funkar liksom inte på en kväll. I alla fall har vi så att när de lagt sig så får de läsa (barnen alltså) men de får inte kolla film/telefon/spela osv. Och de läser de hellre än gör ingenting/sover. Eller ja, den äldsta läser Kalle Anka och tvåan lyssnar på ljudböcker men men...
Skicka en kommentar